En bit in i detta ultramaraton som coronapandemin orsakat vårt samhälle och vårt näringsliv haltar kanske det invanda löpsteget samtidigt som målsnöret inte är inom räckhåll. Löparens trick kan då vara att dela upp loppet i överblickbara delar.
För att klara den närmaste delsträckan får vi skapa nya rutiner kring jobb och fritid för att få helheten att hålla ihop.
Trots att massor av företag går på knäna är det en grön återställning som väntar. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin har argumenterat starkt för en hållbar och grön framtida tillväxt när kurvorna vänder. Det ska inte hindras även om klimatmöten skjuts upp i krisläget. I takt med att världens ekonomier stängs ned blir visserligen utsläppsminskningarna en realitet vi knappast kunde drömma om för ett par månader sedan. När det vänder, vilket vi ser tecken på redan i Asien, så blir det dock business-as-usual. Eller kanske värre, om klimatinvesteringar får vika för de mer akuta satsningarna samtidigt som oljepriset förblir lågt. I ett sådant läge förblir ett svenskt ledarskap viktigt. Vi klarar oss för närvarande – ta i trä – relativt lindrigt undan sett till internationella jämförelser och vi bör därför ta ledartröjan de kommande åren. Det blir än viktigare att regeringens målbild görs till verklighet: en världsutställning för det framtida klimatsmarta samhället. Sverige tillsammans med flera andra medlemsstater driver på för att EU ska anta en ”grön plan för återuppbyggnaden”. Men arbetet är inte gjort genom att dessa vackra ord uttalas. Det krävs en bredare och ständigt pågående analys av hur vi bygger ett hållbart samhälle med grön tillväxt samtidigt som vi faktiskt fattar rätt beslut och agerar. Här kommer framtida infrastruktursatsningar och bostadsbyggande för säkrad konkurrenskraft och hållbar tillväxt in i bilden.
Helt kritiskt är dock först att anställningar och företag räddas. Vårändringsbudgeten som presenterades av finansminister Magdalena Andersson i veckan präglades av förklarliga skäl helt av regeringens åtgärder för att dämpa coronapandemins dramatiska effekter. Med undantag för flyget har dock än så länge inte något riktat transportstöd presenterats. Tågföretagen har upprepade gånger och i olika formationer gjort framstötar mot regeringen men så länge tågen rullar tycks inte regeringen inse det akuta läge järnvägsbranschen befinner sig i. Detta var ett centralt tema på Tågföretagens extrainsatta styrelsemöte i veckan. I en separat artikel har vi sammanfattat de begränsade konkreta åtgärder som har bäring på vår bransch och vi avser snarast att presentera siffror på hur allvarligt det ekonomiska läget är för branschen och de stora kostnaderna för samhället om vi låter järnvägen stanna av.
Slutligen – vi arbetar intensivt med att få till stånd en prolongering av vårt kollektivavtal för branschen. Vi ser hoppfullt på det arbete som bedrivs och gör allt i vår makt för att tillvarata våra medlemmars intressen inom ramen för diskussionen om prolongering. Vi hoppas kunna återkomma inom en snar framtid med en lösning som har godtagits av alla parter.
