Hur mycket el och fjärrvärme förbrukades i en lokal skola eller bibliotek igår? Sedan 2019 har Helsingfors stad kopplat upp alla sina 1 700 offentliga byggnader till Nuukas fastighetsdata-plattform.
Nu lanserar man en öppen API-funktion som ger utvecklare access till fastigheternas energidata i realtid. Allt för att påskynda Helsingfors resa mot att bli en koldioxidneutral stad.
”Helsingfors skolor, daghem, bibliotek, sjukhus, and andra vårdbyggnader” räknarVeera Sevander,ledande energiexpert Helsingfors stad, upp. ”Är några av de offentliga byggnader vars energiförbrukningsdata nu är tillgängliga för alla intresserade.”
Den nya öppna gränssnittstjänsten presenterades för applikationsutvecklare vid eventet Helsingfors Loves Developers i februari 2020. Evenemanget samlade amatörkodare och mjukvaruföretag från hela Finland i Helsingfors stadshus.
Helsingfors stad har noga följt sina byggnaders energiförbrukning sedan 1980-talet. Med sitt beslut att bli CO2 neutrala redan till 2035, har energikonsumtions-övervakning blivit ett allt viktigare verktyg. Veera Sevanderpåminde besökarna på Helsinki Loves Developers, att enbart uppvärmningen av stadens publika byggnader står för 56% av Helsingfors stads utsläpp av växthusgaser. Väsentligt mer än både trafiken och elanvändningen. “Och svindlande 96% av stadens CO2 utsläpp kommer från fastigheternas samlade energiförbrukning. Så, låt oss tala om denna stora volym”, fortsatteSevander.
All fastighetsdata samlat på ett ställe
Helsingfors stad implementerade den nya Nuuka-plattformen för centraliserad övervakning av energiförbrukning och förhållandena i sina offentliga byggnader under 2019. Den samlar in all fastighetsdata från stadens offentliga byggnader och gör den tillgänglig på ett ställe. Systemet visar redan energiförbrukningsdata för hela stadens fastighetsbestånd och kommer snart även att innehålla vattenförbrukning och avfallsvolymer.
Plattformen samlar även in data om inomhusförhållandena i byggnaderna, såsom temperatur, koldioxidnivåer, luftkvalitet och koncentrationer av partiklar. I några byggnader ger systemet också information om hur användarna faktiskt upplever inomhusmiljön.
Uppgifterna används sedan på många sätt. Systemlarm gör att man snabbt kan agera på problem som upptäcks i byggnaderna, och detaljerad information om förbrukningen möjliggör energi-effektiviseringar. ”Det ultimata målet, enligt Sevander, är att förvandla stadens fastigheter till smarta byggnader vars VVS-system styrs, baserat på realtidsmätning och inomhusklimatsinformation.”
”Många fastighetsägare har stora utmaningar att få tillgång till sina uppgifter idag, säger Olli Parkkonen, chef för affärsutveckling på Nuuka Solutions.“Informationen finns, men i silos och spridd över olika informationssystem. Konsekvensen gör att det är svårt att både dela och använda informationen,”, beskriver Parkkonen. “Helsingfors realtidsdata-plattform gör samma information tillgänglig för alla inblandade; från fastighetsägare och användare till driftsansvariga.”
Den öppna datan gör redan skillnad
Helsingfors stad har länge varit en pionjär när det gäller att tillhandahålla öppen data. Men vad kan man göra med byggnaders energiförbrukningsdata? Ett exempel gav applikationsutvecklaren Juha Yrjölä på seminariet. Yrjölä-systemet hämtar Nuuka Open API: s energiförbrukningsdata, per time och kombinerar dem med väderdata från Finska Meteorologiska institutet. Sedan, baserat på historiska data, simulerar det storleken på en optimal solpanels-anläggning för var och en av de 1 700 offentliga byggnaderna i staden.
”Lönsamheten för en solcellsanläggning påverkas avsevärt av fastighetens elförbrukning, säger Juha Yrjölä, den bästa investeringen för solenergi på taket får man i fastigheter som har den högsta elförbrukningen under dagen och särskilt under årets ljusa period.”
I workshop-delen under Helsingfors Loves Developers-evenemanget fick deltagarna sedan arbeta med hur de kunde använda den nya öppna datan. Diskussionerna handlade exempelvis om att kombinera väderdata och konsumtionsdata från Nuuka Open API.
På Sevanders önskelista står att få så mycket användaråterkoppling som möjligt från den nu släppta testversionen, och på datan som den innehåller. Baserat på detta kommer den publika versionen att byggas. När det slutliga gränssnittet släpps i HRI-datakatalogen under våren, kan gränssnittsbyggarna bara vänta med spänning på vilka applikationer som kommer att komma ur händerna på alla skickliga kodare.
”Jag ser fram emot att applikationsutvecklarna förser staden med något vi inte ens visste att vi ville ha,” säger Veera Sevander, ledande energi expert i Helsingfors stad
