Ny rapport från Svenskt Näringsliv: Dramatiskt ökat elbehov kräver kraftigt utbyggd infrastruktur

Ny rapport från Svenskt Näringsliv: Dramatiskt ökat elbehov kräver kraftigt utbyggd infrastruktur 1
Linda Flink – ansvarig för energi och klimat på Svenskt Näringsliv och sekreterare i initiativet Kraftsamling Elförsörjning

År 2045 har behovet av elanvändning i Sverige ökat med minst 60 procent. Det innebär stora, akuta krav på planering och investeringar i infrastruktur för el.
Det bedömer Svensk Näringsliv i en färsk rapport som presenterades vid ett frukostmöte på fredagsmorgonen i Näringslivets Hus i Stockholm.
– Det här är allvarligt för att klara vårt välstånd, Sveriges utveckling och klimatet, underströk Jan-Olof Jacke, vd för Svensk Näringsliv.

Av Thomas Andersson

Dagens elanvändning på 126 TWh per år kommer år 2045 att ha stigit till 200 TWh, det vill säga ett ökat elbehov motsvarande 60 procent.

Det bedömer Svensk Näringsliv i sin på fredagen publicerade rapport från initiativet Kraftsamling Elförsörjning.

Det ökade elbehovet i Sverige kommande decennier motsvarar dagens elanvändning i Finland och Lettland.

I rapporten bedöms elanvändningen öka kraftigt i industrin och procentuellt allra mest i transportsektorn.

En omfattande utfasning av fossil energi och övergång till koldioxidfri produktion är faktorer som kraftigt bidrar till ökad elanvändning i industrin.

I en gynnsam konjunktur kommer även nya industrier som elkrävande batterifabriker att lägga sitt strå till stacken, enligt rapporten från Svenskt Näringsliv.

Laddstolpar, elektrifierade vägar

Från sin i sammanhanget idag nästintill obefintliga elanvändning väntas transportsektorn framöver stå för en mycket kraftigt ökad elanvändning.

Kanske en ökad elanvändning på uppåt tusen procent, enligt rapporten från Kraftsamling Elförsörjning. Som resultat av en snabb utveckling mot eldrivna fordon inom i stort alla samhällssektorer, trafikslag och framförallt vägtrafik.

– Här kommer vi att vara en stor spelare. Helt beroende av att vi har en infrastruktur som gör att vi kan förverkliga omställningen till mer hållbara transporter.

Det underströk Scanias vd Henrik Henriksson, tillika ordförande i styrgruppen för Kraftsamling Elförsörjning, på fredagsmorgonens pressmöte.

– Det är inte bara viktigt att vi har kapacitet att producera den här elen, utan också att vi får ut och kan distribuera den, tillade Henrik Henriksson.

Övergången till el på bred front inom transportsektorn kommer ställa krav på en dramatisk utbyggnad av laddstolpar, elektrifierade vägar och annan elbaserad infrastruktur.

Det här var samtliga deltagare på fredagens morgonmöte i Näringslivets Hus eniga om.

Osäkrare byggsektor

Byggnader och bostäder, inklusive datacenter, står idag för den absoluta största delen och mer än hälften av all elanvändning i Sverige.

Här gör delvis motsatta parametrar prognosen mer osäker.

Näringslivets rapport pekar på förväntad befolkningsökning, potentiell energieffektivisering, utfasning av direktverkande el för uppvärmning, isolering, ventilation med mera.

Slutsatsen blir ett ökat elbehov år 2045 på någonstans mellan 2 och 22 TWh för bostäder, service och datacenter – från nuvarande 73 av totalt 126 TWh.

Carin Stoeckman – ordförande för Sveriges Byggindustrier och vd för Byggmästar´n i Skåne – betonade att för byggbranschen är energi och el även inom industri- som transportsektorn i högsta grad en relevant och angelägen fråga.

Detta för en möjlig övergång till el och fossilfria bränslen för verktyg, maskiner och inte minst lastbilar som åker runt och utför byggservice.

– Men infrastrukturen är inte framme ännu!

Det konstaterade Sveriges Byggindustriers ordförande Carin Stoeckman vid presentationen på fredagsmorgonen i Näringslivets Hus av Svenskt Näringslivs rapport Högre elanvändning år 2045.

Related Articles