EU har publicerat sitt nya klimatpaket ”Fit for 55”.
Bland annat innehåller paketet förslag på att sjöfarten inkluderas i EU:s utsläppsrättshandel, även kallat EU ETS.
EU sätter även upp mål för att förbättra koldioxidintensiteten hos bränslen som används av fartyg, bland annat är målet 2% till 2025, 6% till 2030, 13% till 2035, 26% till 2040, 59% till 2045 och 75% till 2050.
Branschorganisationen Svensk Sjöfart har sedan länge haft en vision om noll skadliga utsläpp till luft och vatten och arbetar mycket med klimatfrågor, att EU nu tar fram ett klimatpaket som inkluderar sjöfarten välkomnas därför av svenska rederier.
– För oss är det viktigt att de rederier som går före och investerar i klimat- och miljöförbättrande åtgärder också gynnas i det system som utvecklas. Sjöfarten transporterar ca 90 procent av alla varor och är även viktig för transporter av passagerare och andra samhällsviktiga transporter. Vi kan inte komma ifrån att använda sjöfarten om vi vill ha handel och att samhället ska fungera, därför är det viktigt att man också satsar på sjöfartens klimatomställning, säger Fredrik Larsson, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Svensk Sjöfart.
En annan nyhet i EU:s nya klimatpaket är att sjöfarten kommer att beskattas under EU:s energiskattedirektiv, dock kommer alternativa bränslen såsom biobränslen och elektrobränslen att få andra skattenivåer.
Fredrik Larsson menar att det är viktigt att man nu fortsätter stödja de företag som går före i utvecklingen och investerar i klimatåtgärder, såsom merparten av de svenska rederierna gör.
– Cirka hälften av de svenska rederiernas nybyggnationer är redo att använda sig av alternativa framdrivningsmedel, i dagsläget är det dock inget som rederier tjänar på utan snarare kostar det betydligt mer – något som bland annat Transportstyrelsen senaste rapport visar. Därför är det extra viktigt för oss att ett nytt system och EU:s klimatpaket faktiskt gynnar rederier som investerar i klimatåtgärder. Gällande EU ETS är det exempelvis viktigt att man inte bara inkluderar resor inom EU utan även transporter till och från EU så att man så långt som möjligt möjliggör ett konkurrensneutralt system trots att EU ETS inte blir globalt, säger Fredrik Larsson.
