Ju fler aktörer i stora byggprojekt, desto större är risken för fel, olyckor, oväntade kostnader och ohållbart slöseri med resurserna.
BIM-metoden erbjuder en lösning, men byggbranschen tvekar, konstaterar Lina Gharaibeh, doktor vid Högskolan Väst, som har utvecklat ett verktyg som visar när BIM lönar sig.
– Jag är övertygad om att byggbranschen har mycket att vinna på att använda BIM, särskilt med tanke på samhällets ökade krav på hållbara byggnader och processer. Det blir också allt vanligare att BIM-kompetens krävs vid upphandlingar, säger Lina Gharaibeh, byggnadsingenjör och ny doktor vid Högskolan Väst.
Building Information Modelling (BIM) är en metod för samverkan där aktörerna i ett byggprojekt delar och hanterar information under hela byggnadens livscykel – från arkitektritningar, genom hela byggprocessen, till fastighetsförvaltning och slutlig demontering när byggnaden är uttjänt.
BIM erbjuder erbjuder många fördelar konstaterar doktoranden Lina Gharaibeh
Metoden gör det enklare för parter att dela data och samverka, vilket bland annat leder till effektivare arbetsflöden, kostnadsbesparingar, färre fel, minskade olyckor samt effektivare och mer hållbar drift och underhåll av byggnaden.
Men trots de många fördelarna, råder det fortfarande viss skepsis kring metoden inom byggnadsindustrin, konstaterar Lina Gharaibeh, som nyligen försvarade en doktorsavhandling om saken vid Högskolan Väst.
– Jag har identifierat flera hinder i stora byggprojekt. Det kan handla om oro över kostnader eller uppfattningar om att det skulle vara tekniskt komplext. Det kan också bero på att vissa yrkesgrupper eller nyckelpersoner ifrågasätter fördelarna i förhållande till den investering som krävs, säger hon.
Med utgångspunkt i sin forskning har Lina utvecklat ett verktyg för att kvantifiera värdet av BIM i byggprojekt. Projektägare kan nu enkelt jämföra och utvärdera kostnader och fördelar, vilket ger ett bra beslutsunderlag för alla inblandade.
Jämförde två byggprojekt
Lina har i sin forskning studerat två olika byggprojekt; en vårdanläggning och en utbildningsanläggning. Båda projekten använde BIM på nivå 2, men med olika målsättningar.
För vårdanläggningen låg fokus på att skapa en hållbar byggnad, medan fokus för utbildningsanläggningen var att hålla en tajt tidsplan.
– Med hjälp av mitt verktyg kunde jag visa på betydande fördelar med att använda BIM i båda projekten, exempelvis vad gäller lönsamhet, effektivare underhåll och minskad energiförbrukning. Projektägarna fann resultaten intressanta eftersom de tidigare inte hade övervägt fördelarna efter byggfasen.
– Den här typen av utvärdering ger projektägare och investerare värdefulla insikter, något som gynnar framtida byggprojekt.
Vidareutvecklar sitt verktyg
Linas verktyg visar att ökad användning av BIM i stora byggprojekt ger större övergripande fördelar. Hon siktar nu på att vidareutveckla sitt verktyg för att göra det mer användarvänligt och tillgängligt.
Lina har själv gedigen erfarenhet från byggbranschen. Hon arbetade i tolv år som civilingenjör i Jordanien och stötte där på BIM i olika storskaliga byggprojekt.
– Jag ser fram emot att fortsätta forska i ämnet i nära samarbete med aktörer i byggbranschen. Även om BIM har använts i Sverige sedan tidigt 2000-tal, märker jag av ett större motstånd här än i andra länder. Det kan bero på branschens vana att arbeta enligt traditionella byggmetoder. Samtidigt är svenska företag mer öppna och intresserade av att delta i forskningsprojekt än företag i andra länder jag arbetat i.
