​Forskning om co-living-boende startar på KTH Live-In Lab

​Forskning om co-living-boende startar på KTH Live-In Lab 1

Efter två år byggs nu de ovanliga studentlägenheterna på KTH Live-In Lab om.

Nu ska det även forskning om co-living göras och det ska forskas vidare hur morgondagens bostäder kan bli än mer hållbara både resursmässigt, socialt och inte minst ekonomiskt.

De fyra tidigare forskningslägenheterna i testbädden “Testbed KTH” var byggda och designade för att i möjligaste mån efterlikna de övriga 305 lägenheterna i “Testbed EM”, alltså de studentlägenheter i kvarteret Forskningen som Einar Mattsson byggt och äger. Skillnaden mot de vanliga studentlägenheterna är att forskningslägenheterna innehåller en mängd olika mätinstrument, sensorer och system som testas och ändras utefter de olika forskningsprojektens behov. Studenterna som bodde i forskningslägenheterna fick bland annat sin utandningsluft, surf- och elförbrukning och sin vattenåtgång mätt under två års tid.

Nu är det dags att bygga om i de bygglovsbefriade forskningslägenheterna för att generera kunskap kring framtidens co-living-boende. Två pågående projekt arbetar med den invändiga geometrin, dels kopplat till planlösning, och dels till design av kök och bad. Det första är projektet ”space-efficient living” där KTH tillsammans med Akademiska Hus, HSB Living Lab och ett tiotal andra partners undersöker hur vanliga ettor, tvåor, treor och co-living fungerar ur olika perspektiv. Projektet använder dessa befintliga lägenhetsutformningar för att ta fram förslag på optimala framtida planlösningar.

– Dessa insikter ligger nu till grund för vår ombyggnation från fyra lägenheter med eget kök och badrum, till ett co-living med gemensamt kök och privata badrum. Det andra projektet är Co-Kitchen där KTH, Akademiska Hus, TIP, Savvy med flera undersöker hur kök och badrum bör designas i co-living lägenheter, berättar Jonas Anund Vogel, föreståndare på KTH Live-In Lab.

Höstens nya forskningsprojekt
De båda co-living-projekten går ut på att ta fram en optimal planlösning. Bostadsutvecklare ska sedan kunna använda kunskapen för att utveckla lägenheter som resulterar i ett hållbart boende. Dels handlar det om resursanvändningen, dels ska det vara socialt och ekonomiskt hållbart. Planlösningen och köksuppställningen kommer att byggas i Testbed KTH sommaren 2021, och testas av nya boende 2021-2022.

– Målet är att vi ska kunna se hur vi kan minska resursanvändningen, öka upplevd nytta och möjliggöra för ett socialt hållbart boende. Många upplever att det är påfrestande att bo ensam och vill gärna dela boendet. Det traditionella delade boendet har vissa brister, så vi vill undersöka hur geometrin kan förändras för att skapa både privata delar och även delar för samvaro. Vi vill också testa hur förvaltnings- och ägarorganisationer kan stötta med tjänster, förklarar Jonas Anund Vogel.

När ombyggnaden startar kommer även två nya projekt igång. Den ena är om USB-C för smarta fastigheter för mätning av eldistribution, styrning av anslutna enheter och minskad elkonsumtion. Det andra som startar upp är en pilotstudie med forskning kring minskad vattenkonsumtion genom icke-invasiv ultraljudsteknik. Här ska kunskap om mättekniken och förbrukningsmönster hos de boende kartläggas, vilket förhoppningsvis ger upphov till nya innovationer, produkter eller processer kopplat till resursanvändning med fokus på vatten och värme.

Samlad data
En enorm mängd data hanteras och fylls löpande på. Forskningsdata från all mätutrustning är integrerat i ett överordnat byggnadsautomationssystem. All data sparas och laddas ner via KTH Live-In Labs datapool här, för den intresserade.

– Fem nya internationella studenter flyttar in i slutet av augusti. Tre från Kina, en från Spanien och en från Italien. Nytt för i år är att ett par delar en liten lägenhet. Så ser det ofta ut i vanliga bestånd, och därför testar vi det även det här. De här studenterna sökte boendet via vår webbplats i mars i år, avslutar Jonas Anund Vogel.

Related Articles