Med en bred svit av nya lagar och regler har EU ökat takten i omställningen mot en cirkulär ekonomi. Målet är att mesta möjliga antal produkter och tjänster ska levereras cirkulärt med minimalt avfall.
”Grunden är att vi börjar ställa cirkulära frågor och krav på de produkter vi köper, både som företag och privat, skriver Niclas Ihrén, vd och cirkulär-expert på Matters Group.
Niclas Ihrén
Med hänsyn till hur världen ser ut idag kan den cirkulära ekonomin te sig som en utopi. Men EU:s nya regelverk trycker på. Vad betyder omställningen praktiskt för de företag som vill följa regelverket och samtidigt utveckla sin affär och fortsatt vara bland vinnarna på marknaden? Och vad innebär att anamma en verkligt cirkulär affärsmodell?
Det finns gott om teoribildning bakom cirkulär ekonomi, sedan 1980-talet och framåt, i en mängd böcker och analyser där Ellen McArthur Foundation har varit en viktig aktör.
Grunden i den cirkulära ekonomin brukar definieras baserat på tre huvudprinciper:
- Eliminera avfall genom design av produkter och processer
- Behåll produkter och material i produktiv användning så länge som möjligt
- Återskapa naturliga miljöer genom återförda resurser
Dessa tre principer är väldigt övergripande och säger inte mycket om hur det ska gå till i praktiken, i olika branscher. Men det är likafullt centralt att den första punkten handlar om hur vi designar produkter så att de kan leva länge (i flera cykler). Samtidigt som alla processer och flöden, alltså affärsmodellerna, snurrar runt cirkulärt.
Optimera livscykelkostnad – istället för transaktionen vid inköpstillfället
Idag köps de flesta produkter ännu inte i ett cirkulärt perspektiv, utan i ett linjärt. Det innebär att det man primärt syftar till att optimera är transaktionen vid inköpstillfället, med inköpspriset som den viktigaste parametern.
Om vi istället ska tillämpa cirkulär logik ser det annorlunda ut. Då är det istället en livscykelkostnad och andra livscykelparametrar som ska optimeras. En sådan kan räknas ut enligt nedanstående formel.
Livscykelkostnaden = (inköpspriset + underhållskostnaden – restvärdet)/livslängden.
För att börja handla cirkulärt behöver vi med andra ord känna till följande parametrar: Inköpspris, livslängd, underhållskostnad och restvärde.
Vi behöver också veta hur länge vi avser att ha kvar produkten och vi behöver säkerställa att livslängden är rimlig, till exempel genom en produktgaranti eller försäkring. Därtill behöver vi veta vilka underhållskostnader som kommer att krävas för att produkten ska bibehålla sitt värde under hela livscykeln. och om det finns ett underhållsavtal eller annat sätt att säkerställa detta. Slutligen behöver vi veta restvärdet, det vill säga vad vi får för produkten när vi säljer tillbaka den till leverantören eller någon annan aktör som förbereder den för nästa livscykel.
Om vi känner till dessa parametrar kan vi enkelt optimera inköpen cirkulärt, och välja de produkter som är mest fördelaktiga ur ett livscykelperspektiv. Det visar sig, inte överraskande, att de produkter som är bäst ur ett livscykelperspektiv är de som;
- Har en hög kvalitet initialt och därför kan leva länge. Sådana produkter kan få en livstidsgaranti.
- Är enkla och billiga att underhålla, genom att det går att byta ut delar i dem.
- Har ett högt och väldefinierat andrahandsvärde. Till exempel genom att leverantören är beredd att återta produkten till ett definierat värde.
Det är också påtagligt att de produkter som är bäst ur ett livscykelperspektiv också är de som har det minsta negativa CO2-fotavtrycket över tid. Om en produkt behöver bytas ut flera gånger stiger klimatpåverkan och annan miljöbelastning snabbt jämfört med de kvalitetsprodukter som håller för en längre livscykel.
Kvalitet och god design är det som behövs alltså.
Många vill ställa om – men saknar konkreta mål
Hur går det då med vår omställning till en cirkulär ekonomi? Enligt en nyligen gjord analys har de flesta större företag identifierat att cirkulär ekonomi är viktigt i deras affärsstrategi. Det är dock betydligt färre som formulerat några cirkulära mål, och ännu färre som systematiskt ställer cirkulära krav i sina inköp (alltså krav på parametrarna ovan).
Hur går det med utvecklingen av cirkulära produkter och affärsmodeller då? Svaret är mindre bra. De flesta uppger att deras kunder inte ställer några cirkulära krav. Surprise!
Alla bolag och organisationer behöver alltså börja ställa cirkulära krav på sina inköp. Det är vägen till att de själva ska få cirkulära krav på sina egna produkter. De behöver antagligen sätta mål också för att det skall uppnås.
Det är värt att notera att det finns många olika strategier och affärsmodeller för att befrämja en cirkulär ekonomi. Till exempel kan man erbjuda sina produkter som tjänster istället. Om man hyr ut sina produkter blir det mycket lättare för kunderna att räkna ut livscykelkostnaden enligt ovan.
Återbruk växer snabbast – men det finns dilemman
De affärsmodeller som växer snabbast är olika typer av återbruk, alltså när en tredje part köper in använda produkter och säljer dem igen för ett andra liv. Återbruksaktörer växer för allt möjligt, inklusive möbler, byggmaterial, kläder med mera. Återbruksaktörerna är viktiga för att använda produkter ska kunna cirkuleras.
Det finns dock två dilemman. Det första är att återbruksaktörerna inte förändrar produkten i grunden. Incitamenten till att skapa produkter som håller för flera livscykler ökar inte. Det andra är att även om produkten som säljs är gammal, så säljs den nästan alltid med en linjär logik. Det vill säg att återbruksaktörerna ger ingen garanti för lång livslängd, ingen underhållskostnad och inget definierat restvärde.
Det betyder att grunden för en cirkulär ekonomi, alltså produkter som är designade för att leva länge och kunna levereras cirkulärt inte gynnas av tillväxten av återbruksaktörer. Tvärtom är det så att de verkligt proaktiva leverantörerna som tillverkar kvalitetsprodukter som levereras cirkulärt missgynnas.
Eftersom dessa produkter ofta har ett högre inköpspris, så ökar skillnaden mot återbrukade produkter som säljs linjärt med ett lägre inköpspris, när man inte väger in de totala livscykelkostnaderna och konsekvenserna.
Trenden är i grunden densamma inom många segment. Det vill säga, tillväxten är framförallt i återbruk av befintliga produkter och material, inte i design av nya produkter och material med bättre egenskaper under livscykeln. Orsaken är, återigen, bristande cirkulär kravställning från kunderna.
Vi kan tala om två olika perspektiv på cirkulär utveckling:
- Cirkulära produkter bakåt. Där vi återbrukar (linjära) produkter en livscykel till. Detta växer.
- Cirkulära produkter framåt. Där produkter utvecklas cirkulärt och säljs utifrån cirkulära krav från början. Här är det kämpigare.
Det vi behöver undvika är när cirkulär utveckling bakåt, alltså återbruk, innebär inköp linjärt till lägsta pris trots tveksamma livscykelegenskaper vilka inte heller säkerställs. Istället vill vi se att även återbruksaktörerna börjar får cirkulära produktkrav enligt ovan, vilket utvecklar marknaden.
Om vi på allvar ska ta oss till ett cirkulärt samhälle behöver vi utveckla hela näringslivet med cirkulära produkter och leverantörer, vilket innebär att vi behöver stärka utvecklingen framåt. Här finns den verkliga vinningen.
Grunden är, som jag visat ovan, att vi alla måste börja ställa cirkulära frågor och krav på de produkter vi köper – både som företag, organisationer och privatpersoner. Först då blir vi cirkulära på riktigt.
Av Niclas Ihrén, vd, grundare och expert cirkulär ekonomi, Matters Group
Niclas har över 15 års erfarenhet inom hållbar affärsutveckling. Han är civilingenjör med forskarexamen från KTH inom förnyelsebara energisystem. Han har också lång erfarenhet av arbete med globaliseringsfrågor, som avregleringar i Europa och Asien, företagsetableringar i Europa och Asien, stora sourcingprojekt i Kina, Indien och Östeuropa.
Matters Group är ett konsultföretag med fokus på systemförändring. Företaget inriktar sig på att hantera mänsklighetens största utmaningar, men ser dem inte främst som risker utan som affärsmöjligheter.
