Fastighetssektorns klimatomställning tappar fart – trots att varje sparad kilowattimme ger större effekt än någonsin. Det visar EG:s rapport Energi i Fastigheter.
Rapporten är baserad på över 15 miljoner datapunkter från 1500 svenska fastigheter som samlats in av uppföljningstjänsten Mestro.
– Fastighetssektorn har en avgörande roll i den gröna omställningen – och mycket går redan i rätt riktning. Men inom bostadsbeståndet behöver vi växla upp för att behålla momentum och nå klimatmålen i tid, säger Kristin Berg, SVP för Facility & Energy Management på EG.
EG:s rapport Energi i Fastigheter 2024/2025 följer utvecklingen av verklig energianvändning, utsläpp och kostnader sedan 2019. Årets prognos visar att fastighetssektorn riskerar att tappa tempo i den gröna omställningen, samtidigt som varje sparad kilowattimme ger större besparingseffekt än någonsin tidigare givet de ökande kostnaderna för energi.
Med över 15 miljoner datapunkter – vilket utgör ett större underlag än alla tidigare rapporter – synliggör rapporten inte bara dagens utmaningar, utan också de växande riskerna med att inte agera i tid.
Klimatmålen är i fara redan 2026 om inget sker
Av rapporten framgår att utvecklingen i många fall inte går tillräckligt snabbt för att ligga i linje med den bana som krävs för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Prognoserna, som sträcker sig till 2030, pekar på att energianvändningen i flerbostadshus i Sverige kan börja avvika från den utsläppsminskningstakt som krävs redan 2026, trots att dessa fastigheter generellt presterar bättre än det nationella genomsnittet.
Energieffektivisering ger stora ekonomiska effekter – och säsongsoptimering visar vägen
En av rapportens tydligaste slutsatser är att fastigheter med jämn driftprofil över året – och särskilt under sommaren – uppvisar både lägre kostnader och utsläpp. Fastigheter som inte prioriterar driftoptimering har däremot större säsongsvariationer, vilket signalerar betydande outnyttjad effektiviseringspotential. I synnerhet visar sommaroptimering på konkreta resultat i form av lägre energianvändning och minskade utsläpp.
– Energieffektivisering är idag lika mycket en lönsamhetsfråga som en hållbarhetsfråga. Genom att optimera driften under sommarhalvåret har många fastighetsägare uppnått mätbara resultat. Här finns det ofta relativt enkla åtgärder som snabbt ger effekt, både ekonomiskt och klimatmässigt, betonar Kristin Berg.
Elens ursprung avgör klimatpåverkan
En annan viktig insikt från rapporten är att klimatpåverkan inte enbart avgörs av hur mycket energi som används – utan också av hur den beräknas. Två fastigheter med identisk elanvändning kan redovisa helt olika utsläpp, trots att de faktiska utsläppen är desamma. Skillnaderna uppstår beroende på vilken emissionsfaktor som används – och vilket underlag den bygger på – såsom residualmix, marginalel eller leverantörsspecifik el.
Det innebär att utsläppen inte alltid tycks minska i takt med effektiviseringen, vilket kan skapa förvirring om resultaten inte sätts i sitt sammanhang. Andreas Estmark, Data Scientist på EG, förklarar:
– Många pratar om att minska sin energiförbrukning, men glömmer att utsläppsberäkningarna är minst lika viktiga. Att arbeta med rätt och spårbara beräkningar är avgörande – både för trovärdigheten i rapporteringen och för att förstår var insatserna faktiskt gör skillnad.
Nya regelverk kräver ökad transparens och datahantering
Rapporten visar också hur den finansiella sidan av energifrågan har blivit alltmer central. EU:s taxonomi, CSRD och nya kreditmodeller från banker och investerare kräver idag att fastighetsägare kan redovisa detaljerade, verifierbara och spårbara energidata. Det innebär att energiprestanda inte längre är en intern teknisk fråga – utan ett mått på finansiell hållbarhet och kreditvärdighet.
För att möta dessa krav räcker det inte längre med enbart tekniska lösningar. Det krävs även beteendeförändringar, smartare driftstyrning och tydliga incitament. Ett exempel är de kommande MEPS-kraven (Minimum Energy Performance Standards), som innebär att fastigheter inom hela EU måste nå vissa minimikrav på energiprestanda.
MEPS fungerar både som en drivkraft för energieffektivisering och som en tydlig ribba för vad som kommer att krävas framöver för att behålla värde och tillgång till finansiering. För svenska fastighetsägare innebär det att byggnader som inte når upp till kraven riskerar att klassas som icke-hållbara – vilket kan leda till sämre belåningsvärde, ökade kapitalkostnader och minskad attraktivitet för investerare.
– För att få tillgång till gröna lån, sänka kapitalkostnader och möta investerares krav krävs tydliga och transparenta energidata. Det handlar inte längre bara om teknik på plats – utan om förmågan att visa upp robust information. Det blir alltmer en konkurrensfördel, konstaterar Kristin Berg.
Sverige har ett försprång – men får inte slå sig till ro
Enligt rapporten presterar svenska fastigheter bättre än EU-snittet, vilket är ett styrkebesked. Men det innebär också en risk: att sektorn slår sig till ro i tron att det räcker.
– Vi har ett bra utgångsläge, men det är just därför vi inte får tappa fart. Om vi nöjer oss nu, riskerar vi att stanna upp i ett läge där vi i stället måste accelerera. Det handlar om att mäta, förstå och agera – inte bara för klimatets skull, utan för att säkra affärens långsiktiga värde, avslutar Kristin Berg.
