Fyra av fem svenskar har lågt förtroende för klädbranschens miljöarbete. Inte en enda har stort. Det visar en ny Sifo-undersökning som Naturskyddsföreningen beställt av Verian.
Men nära hälften gör ändå miljöval när de köper kläder. Det vanligaste valet är att ta hänsyn till plaggets livslängd och kvalitet.
– Undersökningen ger klädbranschen ett tydligt underbetyg för deras miljöarbete. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att klädföretagen inom fast fashion har en mycket negativ miljöpåverkan, säger Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen.
Foto: wilhei/Pixabay/
Fyra av fem svenskar (81 procent) uppger att de har ett litet förtroende för klädbranschens miljöarbete. Tre av tio har ett mycket litet förtroende och ingen (0 procent) av dem som svarat på undersökningen uppger att de har ett stort förtroende.
Den främsta anledningen till det låga förtroendet är tveksamhet till om de kläder som samlas in återvinns. Över hälften, 52 procent, tror inte det. Företagens miljömärkningar har också ett lågt förtroende. 49 procent svarade att de inte litar på dem. Vidare svarar 34 procent att de inte tror att klädbranschens transporter kan bli hållbara och 21 procent tror inte att den återvunna råvaran kommer från återvunna kläder.
Samtidigt uppger nästan varannan att de gör ett hållbarhets- eller miljöval när de köper nyproducerade kläder. Det är vanligaste miljövalet är att ta hänsyn till plaggets livslängd och kvalitet, följt av hänsyn till om materialet kommer från återvunnen eller miljömärkt råvara.
– Fast fashion kan aldrig bli hållbart eftersom själva affärsidén bygger på billiga kläder av dålig kvalitet. Det är tydligt att människor är medvetna om problemen och vill se ansvarstagande från branschen, säger Beatrice Rindevall.
Naturskyddsföreningen släppte nyligen rapporten ”Monstret i garderoben”, som beskriver hur fast fashion-aktörernas affärsmetoder påverkar på miljön.
