Regeringar och organisationer träffas året runt för att fatta beslut för att lösa globala miljöproblem. Men, varför går utvecklingen så långsamt?
Statsvetaren Frank Biermann vill reformera FN för att snabbare nå de globala hållbarhetsmålen. För sin forskning om miljöstyrning tilldelas han Volvos miljöpris 2024.
2015 antog FN de globala målen för hållbar utveckling, Sustainable Development Goals, SDG, som 193 nationer enades om att genomföra. Så vad hände? Inte så mycket, enligt Frank Biermann, forskningsprofessor i Global Sustainability Governance vid Copernicus Institute of Sustainable Development vid Utrecht University i Nederländerna.
– Vi analyserade 3 000 vetenskapliga studier om de politiska effekterna av målen för hållbar utveckling. Och vi har upptäckt att de hittills inte har haft någon transformativ inverkan på våra samhällen eller det politiska systemet, inte på lokal, nationell eller global nivå. Det var ett nedslående fynd, säger han.
Så, är de stora globala mötena – om klimatförändringar, biologisk mångfald, rättvisa och fattigdomsbekämpning – meningslösa?
– Nej, säger Frank Biermann. Dessa internationella konventioner och konferenser är viktiga, men de förändrar inte världen från en dag till en annan. De initierar reformer, som regeringar senare genomför. Det tar tid.
Frank Biermann tilldelas Volvos miljöpris 2024
Kraftfullare institutioner och bättre politik
Ekosystemen är dock under ett enormt tryck, så tiden börjar rinna ut. Frank Biermann anser att en reformering av FN och andra globala institutioner är helt nödvändigt för att uppnå hållbarhet.
Han grundade därför Earth System Governance Project, ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk av hållbarhetsforskare som utvecklar bättre styrningslösningar.
– Vi behöver bättre och kraftfullare institutioner och en bättre politik för att hantera utmaningar som klimatförändringar, säger Frank Biermann.
Juryn för Volvos miljöpris säger i sin motivering till 2024 års pris:
“Frank Biermann har definierat nya vägar för internationell miljöstyrning i en period av global förändring. Han har gått i spetsen för forskning som har främjat vår förståelse av hur internationella institutioner kan förbättra vår kollektiva förmåga att mildra globala miljörisker och anpassa oss till oundvikliga förändringar.”
Första statsvetaren som prisas
Frank Biermann är den första statsvetaren att ta emot Volvos miljöpris. Även om de tidigare vinnarna har kommit från olika akademiska discipliner har det stora flertalet naturvetare. Frank ser årets val av honom själv som miljöpristagare som ett välkommet erkännande av samhällsvetenskapernas roll i hållbarhetsfrågor. Han exemplifierar hur illa det kan gå med ämnet klimatgeoteknik, en enligt honom ytterst tveksam metod för att bekämpa klimatförändringar som lyfts fram av vissa forskare.
– En av många idéer är att hundratals flygplan skulle flyga runt jorden och spruta ut olika ämnen i stratosfären för att kyla planeten på konstgjord väg. Jag tycker att det här är en väldigt farlig idé, säger han.
– Som samhällsvetare tror jag att vi inte kan kontrollera en sådan åtgärd. Vi saknar institutioner för styrning för klimatgeoteknik i planetär skala. Dessutom är riskerna med klimatgeoteknik okända. Effekterna kommer att variera mellan regioner, och det finns osäkerhet om effekterna på vädermönster, jordbruk och hur de påverkar grundläggande mat- och vattenbehov.
Frank Biermann är mycket oroad. Han och 550 andra forskare har undertecknat ett öppet brev där de uppmanar regeringar och FN-organ att inte börja med geoteknik för klimatstyrning.
De förespråkar ett icke-användningsavtal och han tror att de kommer att bli framgångsrika.
– Jag tror att påtryckningar från civilsamhället, många forskare och parlament kommer att förhindra dessa spekulativa teknologier.
Den oberoende stiftelsen Volvos miljöpris instiftades 1988 för att belöna framstående vetenskapliga upptäckter eller innovationer inom miljöområdet. Stiftelsens vetenskapliga kommitté under ledning av professor Carl Folke screenar och utvärderar kandidater. Dessa presenteras sedan för den internationella prisjuryn som väljer ut pristagare för rekommendation till stiftelsens styrelse. En styrgrupp ansvarar för den kontinuerliga utvecklingen av priset samt finansiering och verkställande.
