3D-fjärranalys via drönare och flygplan är ett värdefullt verktyg i skogshushållningen. Med ny teknik bör de data som samlas in kunna bidra till en ännu mer hållbar skogsförvaltning.
– Metodiken används ännu inte i praktiken, men nu är teknologin mogen och utvärderas i samarbete med skogsindustrin, säger Ritwika Mukhopadhyay, SLU.
Skogen blir allt mer uppkopplad. Data som samlas in och analyseras med hjälp av drönare, flygplan och satelliter – så kallad 3D-fjärranalysteknik – kan redan idag ge oss en kostnadseffektiv och detaljerad övervakning av våra skogar och är därmed ett värdefullt verktyg inom skogshushållningen.
Ritwika Mukhopadhyay, SLU Foto: Emma Sandström.
Och genom ny teknik och avancerade beräkningsmodeller bör de data som samlas in även kunna ligga till grund för en hållbar skogsförvaltning, som inbegriper avverkningsplanering, uppskattning av skogars förmåga att lagra kol samt bevarandet av biologisk mångfald.
– Metodiken används ännu inte i praktiken, men nu är teknologin mogen och utvärderas i samarbete med skogsindustrin, säger Ritwika Mukhopadhyay, som skrivit en avhandling om detta på institutet för skoglig resurshushållning på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
3D-fjärranalysen utvecklas snabbt
Tillståndet i Sveriges skogar har inventerats i mer än hundra år av SLU Riksskogstaxeringen. De senaste decennierna har fjärranalystekniken utvecklats avsevärt – och 3D-data tar nu skogsinventeringen till nästa nivå. Med tekniker som laserskanning, radar och fotogrammetri (en teknik som används för att göra mätningar av 3D- positioner hos objekt utifrån två eller flera fotografiska eller digitala bilder), kan forskare skapa detaljerade modeller av skogsområden.
Punktmoln av fjällbjörk, framtagen med hjälp av drönare och digital fotogrammetri.
Den här typen av data kan samlas in med drönare, flygplan och satelliter, och modellerna gör det möjligt att kartlägga både skogstillstånd och skogens tillväxt med hög precision.
Enligt Ritwika Mukhopadhyays avhandling erbjuder dessa metoder kostnads- och tidseffektiva lösningar för att övervaka stora skogsområden och hantera resurser på ett mer hållbart sätt.
Avhandlingen visar också att en kombination av olika datakällor, som tät och gles laserskanning, kan nyttjas för mer frekventa uppdateringar av skogstillståndet. Detta ger goda möjligheter att förbättra planeringen inom skogsbranschen, och att stödja klimatarbetet genom bättre insikter om skogarnas roll för koldioxidinlagring.
I avhandlingen redovisas också olika statistiska metoder för att utvärdera noggrannheten i prognoser baserade på 3D-fjärranalysdata. Tekniken möjliggör inte bara effektivare övervakning av skogsresurser. Ritwika Mukhopadhyay ser även möjligheter att använda den i arbete för att bevara biologisk mångfald.
Forskningen tyder alltså på att 3D-fjärranalys kommer att kunna spela en central roll i framtidens skogsbruk och bidra till hållbara lösningar för förvaltning och bevarande av skogsområden, liksom i klimatarbetet.
Ritwika Mukhopadhyay, institutionen för skoglig resurshushållning, försvarade sin doktorsavhandling, Forest attribute prediction and mapping using 3D remote sensing data, den 27 november 2024 vid SLU i Umeå.
Viktiga insikter i studien
- 3D-fjärranalys möjliggör detaljerad kartläggning av skogsresurser.
- Tekniken är kostnads- och tidseffektiv samt ger bra uppskattningar av skogsvolym, biomassa och tillväxt.
- Forskningen innebär goda möjligheter för tillämpningar kring effektiv planering av skördeoperationer och insatser för bevarande av biologisk mångfald.
