642 miljoner kasserade mobiler ligger och skräpar i byrålådor runt om i Europa – och 211 miljoner av dem kan enkelt rekonditioneras.
I Sverige handlar det om 5 miljoner mobiler som kan få nytt liv. Allt enligt en ny studie från Refurbed och Fraunhofer Austria.
Peter Windischhofer, grundare av refurbed
– Det här är ett enormt slöseri med naturresurser. Om vi tog tillvara på alla mobiltelefoner skulle EU kunna bli självförsörjande på de kritiska råmaterial som krävs för att tillverka smartphones i upp till tre år, säger Peter Windischhofer, grundare av Refurbed.
Nu publicerar Refurbed Sverige och Fraunhofer Austria den tredje delen av sin gemensamma forskning om effekterna av att rekonditionera och återvinna elektroniska enheter.
Resultatet är slående: i europeiska hushåll finns så många som 642 miljoner mobiler som inte längre används, varav cirka 211 miljoner fortfarande är möjliga att reparera.
Stora vinster med rekonditionering
I Sverige handlar det om hela 15,6 miljoner mobiltelefoner som ligger och skräpar i skåp och byrålådor, varav omkring 5,1 miljoner kan rekonditioneras och få nytt liv.
– Studien visar tydligt vilka vinster det finns med att lämna in gammal elektronik för rekonditionering. Elektroniken får längre livslängd, värdefulla resurser tas tillvara, och elektronikavfallet minskar. Dessutom får man som konsument betalt för det man lämnar in. Vi vill därför uppmana alla i Sverige: se över vad du har liggande i lådor och skåp och byt in dina gamla prylar, säger Peter Windischhofer.
Fraunhofer Austrias studie baseras på offentlig försäljningsstatistik och beräkningar utifrån GSMA och Eurostat. Det totala marknadsvärdet av samtliga enheter beräknas till cirka 6,42 miljarder euro, motsvarande ca 70 miljarder kronor.
Metaller för miljarder
I studien har Fraunhofer Austria även analyserat vilka värdefulla råmaterial som finns lagrade i de kasserade mobiltelefonerna. Resultatet visar att enheterna tillsammans innehåller över 41 000 ton metaller, däribland flera sällsynta jordartsmetaller och konfliktmaterial som tenn, volfram och guld. Enbart metallvärdet beräknas till motsvarande 17 miljarder kronor.
– Även om varje mobiltelefon bara innehåller några gram av dessa metaller, blir det enorma mängder när man räknar ihop det. Det visar hur viktig återbruket är, och då inte bara ur miljösynpunkt utan också strategiskt för hela Europas råvaruförsörjning, säger Peter Windischhofer.
I rapporten används fyra särskilt kritiska metaller för att illustrera värdet och omfattningen: kobolt, guld, magnesium och palladium. Tillgången till dessa metaller är i dag starkt begränsad och ofta beroende av osäkra leveranskedjor, med geopolitiska risker och koncentrerade fyndigheter utanför Europa.
- Kobolt: 8 916 ton – tillräckligt för att tillverka batterier till över en miljon elbilar (motsvarande 1,4 gånger EU:s importkvantitet 2023)
- Guld: 18 ton – motsvarande guld i 4,5 miljoner vigselringar
- Magnesium: 222 ton – motsvarar 1,48 miljarder magnesiumburkar
- Palladium: 1,8 ton – motsvarar palladium i 900 000 bilkatalysatorer.
Ett cirkulärt scenario: EU kan bli självförsörjande i tre år
För att tydliggöra vinsterna av mer cirkulära flöden har Fraunhofer Austria tagit fram fyra olika scenarier för hur gammal elektronik hanteras. I det mest optimistiska scenariot räknar man med att livslängden på befintliga mobiltelefoner förlängs, samtidigt som hela beståndet av reparerbara enheter tas tillvara. Då skulle EU kunna bli självförsörjande på de kritiska råmaterial som krävs för att tillverka smartphones – eller produkterna som innehåller dem – i upp till tre år.
Förutom den strategiska vinsten i råmaterialförsörjningen visar rapporten också på betydande miljömässiga besparingar. I scenariot ovan, där inga nya smartphones behöver tillverkas under tre år, skulle EU spara upp till 24 miljoner ton koldioxidekvivalenter och minska vattenförbrukningen med 8,5 miljarder kubikmeter.
– Siffrorna visar vilken outnyttjad potential som finns mitt framför oss, i hushåll runt om i hela Europa. Och det handlar inte om några framtidslösningar – tekniken finns ju redan idag. Om fler konsumenter skulle börja reparera och återanvända sina prylar istället för att låta dem ligga hemma och samla damm, kan vi frigöra enorma resurser och göra verklig skillnad, säger Peter Windischhofer.
Om studien
Enligt den nya studien från Refurbed och Fraunhofer Austria beräknas cirka 642 miljoner kasserade mobiltelefoner ha samlats i Europas byrålådor mellan 2011 och 2023, vilket binder upp enorma mängder resurser samt värdefulla och sällsynta råvaror. I studien har man även brutit ner data för 15 länder, inklusive Sverige, Tyskland, Österrike, Italien, Irland, Danmark, Nederländerna, Portugal, Finland, Tjeckien, Belgien, Schweiz, Frankrike, Spanien och Storbritannien.
De regionala siffrorna har räknats fram utifrån det nationella genomsnittet, med antagandet att användning och konsumentbeteende är jämnt fördelade över landet. Beräkningen baseras på respektive regions andel av den totala befolkningen.
