Kvarteret Jättesten på Hisingen i Göteborg blir pilotsajt för Sveriges satsning på digitala tvillingar för klimatsmart byggande. Satsningen sker inom ramen för ett EU-drivet samverkansprojekt som engagerar kommunen, akademin och industrin.
Syftet är att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras, processen kvalitetssäkras och dialogen underlättas.
Göteborgs stad har som målsättning att vara en klimatneutral kommun 2030. Nu tar man hjälp av digital tvilling-teknik för att utforska hur kvarteret Jättesten på Hisingen kan utvecklas till Sveriges första energipositiva och klimatneutrala område. Förhoppningen är att kvarteret ska bli en förebild inom hållbar stadsutveckling.
Satsningen sker inom ramen för det europeiska projektet Digital Twins for Positive Energy Districts, (DT4PEDs), som utvecklar digitala tvilling-teknik för att realisera energipositiva och klimatneutrala områden i samverkan med lokala aktörer från bygg- och fastighetsbranschen, akademin och kommunen.
Förutom i Sverige genomförs pilottester i Österrike och Turkiet. De som samverkar i projektet på Hisingen är AB Framtiden, Framtiden Byggutveckling, Poseidon, Stadsfastighetsförvaltningen Göteborg stad, Chalmers Industriteknik, White Arkitekter, Göteborgs Universitet och Chalmers tekniska högskola.
Kvalitetssäkrar processer och stödjer dialog
Digitala tvillingar är en teknik som gör det möjligt att spegla delar av verkligheten i ett digitalt system, i det här fallet byggnader och deras energianvändning och klimatpåverkan. Verktyget som utvecklas av DT4PEDs gör det möjligt att visualisera och analysera konsekvenserna av olika åtgärder för energieffektivisering över tid. På Hisingen används det bland annat för att kvalitetssäkra processer och för att underlätta dialogen mellan olika aktörer i värdekedjan – för att säkerställa att kvarteret blir energipositivt och inte ger upphov till ökad klimatbelastning.
” Energi- och klimatfrågan har blivit mer komplex de senaste åren samtidigt som vi har fått ökade kunskaper om byggbranschens klimatpåverkan och vår energianvändning ur ett samhällsperspektiv. Förhoppningen är att projektet ska ge stadens allmännytta bättre beslutsunderlag i denna fråga”, säger Hanna Öberg Miljösamordnare på det kommunala bostadsbolaget AB Framtiden i ett pressmeddelande.
Livscykelperspektiv på åtgärder för värmeeffektivisering
Energi- och klimatomställning på områdesnivå är en utmaning av flera skäl. Byggnaders olika energisystem samt krav från skilda aktörer – exempelvis förvaltare, utvecklare, entreprenörer och boende – behöver förenas och tas i beaktning. Dessutom gäller det att säkerställa att de åtgärder som genomförs av bostadsbolagen i Göteborg för att effektivisera värme- och energianvändningen har önskad effekt och inte är kontraproduktiva.
Det man lätt missar är att effektiviseringslösningarna i sig orsakar klimatpåverkan då de innebär inköp av ny teknik och material som ska produceras och transporteras. Klimatnyttan av åtgärderna riskerar att bli försumbar, eller i värsta fall bidra till ökade utsläpp, om inte alla aspekter tas med i beräkningen. Beslut om vilka åtgärder som ska vidtas ska alltid fattas ur ett livscykelperspektiv, där man väger in den klimatpåverkan en viss åtgärd får under byggdelars livstid. Här kan digital tvilling-teknik bistå med kvalificerat beslutsunderlag då det är möjligt att simulera hela processens klimatavtryck.
Använder PEPP-process
För att leda genom processen på Hisingen används PEPP – Positive Energi Planning Process, ett ramverk som utvecklats av White Arkitekter för att skapa, utveckla och underhålla energipositiva städer, stadsdelar och kvarter.
”Förutom att bidra till resan mot ett klimatneutralt Göteborg hoppas vi att projektet ska driva på utvecklingen av energieffektiva byggnader och minska energi- och driftskostnader för både boende och verkande i området. PEPP-processen i kombination med den digitala tvillingen ger oss helt nya möjligheter att planera, testa och förutse både behov och effekter av vårt arbete – vilket också kommer göra det lättare för fler att ta efter. Det känns otroligt spännande”, säger Lise-Lott Larsson Kolessar, hållbarhetsspecialist på White Arkitekter.
Testas i Österrike, Turkiet och Sverige
Projektet DT4PEDs är ett europeiskt samarbetsprojekt mellan Österrike, Turkiet och Sverige där varje land har ett pilotområde och i Sveriges fall är detta Jättesten på Hisingen. 
Pilotområdena i de tre partnerländerna har helt olika förutsättningar: i Österrike ska ett helt nytt område byggas, i Turkiet ska ett befintligt område utvärderas och i Sverige ska det befintliga kvarteret Jättesten i Göteborg både renoveras och förtätas.
”Den digitala tvillingen kommer att kvalitetssäkra hela processen oavsett byggstatus eller klimat. Den kommer också att bidra till en bättre kommunikation mellan olika aktörer”, säger Liane Thuvander, som är projektledare för det svenska teamet och biträdande professor på Chalmers tekniska högskola.
Om energipositiva områden (PED – Positive Energy Districts)
Det handlar om att byggnader, kvarter och områden ska gå från att vara konsumenter av energi till producenter av energi genom förnybara energikällor, effektiva energisystem och välutformade byggnader. PEDs är energieffektiva och energiflexibla grupper av sammankopplade byggnader som producerar nettonoll-utsläpp av växthusgaser och aktivt hanterar en årlig lokal eller regional överskottsproduktion av förnybar energi.
