Svenska företag lägger allt mer kraft på att mäta och minska sitt klimatavtryck.
Utsläpp från transporter räknas noggrant, förpackningsmaterial granskas och tjänsteresor sammanställs.
Men mitt i det arbetet glöms en av verksamhetens tyngsta miljöposter nästan alltid bort: lagret. Andreas Stöckl på lagerteknikföretaget Exotec, menar att det är dags att ändra på det – och att lösningen redan finns på plats.
Varje år presenterar svenska företag sina hållbarhetsredovisningar. Utsläpp från transporter räknas noggrant. Förpackningsmaterial granskas. Tjänsteresor sammanställs. Men i diskussionen om var i verksamheten de verkliga miljövinsterna finns att hämta glöms en aktör nästan alltid bort: lagret.
Det är ett märkligt förbiseende. Ett traditionellt lager är en energislukande konstruktion. Belysning brinner dygnet runt längs långa gångar. Uppvärmning eller kyla måste hålla jämn nivå i hela byggnaden. Truckar kör fram och tillbaka, meter efter meter, timme efter timme. Och byggnaden själv, ofta uppförd i stål och betong på ett stort horisontellt fotavtryck, bär med sig ett tungt klimatavtryck redan från byggskedet.
Det som sällan diskuteras är att automation förändrar den ekvationen i grunden.
Andreas Stöckl, som ansvarar för Exotecs affär i Centraleuropa och Norden
I 2025 genomförde Exotec två oberoende studier tillsammans med ADEME, Frankrikes statliga miljömyndighet, och managementkonsultföretaget Argon & Co, för att kartlägga hur automatisering faktiskt påverkar ett lagers miljöavtryck. Resultaten är tydliga: vid likvärdig produktivitet har ett automatiserat lager genomgående lägre koldioxidutsläpp än ett manuellt drivet. Den primära förklaringen är kompaktheten. Argon & Co:s studie visar att Skypod-systemet möjliggör en yteminskning på upp till 40 procent jämfört med manuell drift, vilket i vissa scenarier ger upp till 25 procents minskning av de totala koldioxidutsläppen. En mindre byggnad kräver mindre konstruktionsmaterial, mindre mark och avsevärt mindre energi för uppvärmning – och det är uppvärmningen som driver den absolut största delen av ett lagers energiförbrukning.
När robotar hämtar godset och levererar det direkt till operatören vid arbetsstationen koncentreras verksamheten till färre och bättre utformade ytor. Långa gångar som tidigare behövde hållas upplysta och tempererade för att medarbetare skulle kunna röra sig fritt ersätts av kompakta arbetsplatser där människor och teknik samverkar. AI-styrda system schemalägger robotarnas rörelser i realtid och minimerar onödiga transporter inne i lagret, vilket direkt minskar energiförbrukningen. Det kompaktare fotavtrycket innebär dessutom att en mindre byggnad behöver värmas, kylas och underhållas – resurser som i stället kan läggas på att skapa bättre arbetsförhållanden för de medarbetare som är navet i verksamheten.
Parallellt arbetar Exotec aktivt med att minska koldioxidavtrycket i sina egna produkter. Övergången till återvunnen plast i lagerlådorna minskade deras koldioxidavtryck med 26 till 36 procent. Övergången till grönt stål – tillverkat av skrotmetall i ljusbågsugnar drivna av förnybar energi – kan minska koldioxidavtrycket för ett standardsystem med upp till 30 procent, vilket motsvarar en besparing på mer än 600 ton koldioxidekvivalenter per sålt system. Det är siffror som numera också syns direkt i Exotecs kundofferter: sedan juli 2025 inkluderas ett koldioxidcitat i varje kommersiellt erbjudande, så att svenska inköpschefer och hållbarhetschefer kan väga in klimatpåverkan redan i upphandlingsskedet.
Det här är inte teori. Det är en pågående förändring som vi ser på svenska lagergolv redan i dag. Stadium, en av Nordens ledande sportkedjor, investerar 300 miljoner kronor i ett helt nytt logistikcenter i Norrköping med över 240 autonoma robotar som rör sig i tre dimensioner upp till tolv meters höjd. Anläggningen planeras miljöcertifieras enligt BREEAM Excellent och utrustas med solceller från dag ett. Det är ett tecken på en bransch som börjar förstå att investeringar i lagerinfrastruktur inte längre kan separeras från hållbarhetsmålen. Samma logik syns i den breda trenden mot miljöcertifierade logistikfastigheter, där allt fler svenska aktörer bygger till BREEAM Excellent eller Miljöbyggnad Silver som ett minimikrav snarare än ett mervärde.
Men certifiering av byggnaden räcker inte. Det är vad som händer inuti byggnaden som avgör det faktiska klimatavtrycket över tid.
Det är också en fråga om tidsperspektiv. Hållbarhetsrapportering tenderar att fokusera på vad som mäts enkelt och nu. Men ett lager som byggs eller renoveras i dag kommer att stå i 20 till 30 år. Det beslut som fattas om hur det utformas och vilken teknik som integreras är i praktiken ett hållbarhetsbeslut med decennier av konsekvenser, inte ett kvartalsbeslut.
Jag möter ofta svenska företag som har ambitiösa klimatmål på pappret men som ännu inte har ställt frågan hur lagret bidrar till att nå dem. Det är dags att ändra på det. Lagret är inte ett nödvändigt ont i hållbarhetsarbetet. Det är en av de mest konkreta och mätbara platserna i hela verksamheten att faktiskt göra skillnad.
Börja där.
