I Sverige förbrukas 8 500 ton av metallen molybden årligen, framför allt vid framställning av högpresterande, rostfritt stål och verktygsstål.
I laboratoriemiljö på Swerim pågår just nu försök med att reducera molybdenoxid med vätgas.
I industriell skala skulle det innebära stora miljövinster – och sannolikt även bli mer kostnadseffektivt.
En framgångsrik förstudie av vätgasreduktion av molybdenoxid under 2021 har nu lett till en fortsättning med praktiska fluidbäddförsök vid Swerim under våren 2023.
Arbetet finansieras via Vinnova och genomförs som ett examensarbete av Towa Erikson från Uppsala universitet.
Handledare vid Swerim är Lars-Olov Nordberg.
– Vi vill visa att det går att generera en molybdenprodukt utan slaggrester. Försöken, utförs i en testrigg finansierad av Swerim, där upp till 200g prov kan fluidiseras och testas under kontrollerade förhållanden.
Idag sker reduceringen av molybdenoxid med aluminium och ferrokisel till ferromolybden, vilket leder till att stora mängder slagg bildas vilket är en restprodukt som måste deponeras.
Fördelarna med tillverkning av molybden via vätgasreducering av molybdenoxid jämfört med konventionell teknik är tre:
- Koldioxidemissionerna undviks helt jämfört med nuvarande tillverkningen av molybdenoxid.
- Deponibehovet för slaggbaserad reduktion av molybdenoxid minskar till noll.
- Transportbehovet av råvaror och restprodukter minskar kraftigt.
I dag importerar Sverige all den molybden som framför allt används vid tillverkning av högpresterande rostfritt stål och verktygsstål. Den ursprungliga råvaran molybdensulfid finns dock som en möjlig biprodukt i vissa kopparfyndigheter, så även i Sverige.
– En utveckling av en kostnadseffektiv och klimatneutral process för vätgasreduktion av molybdenoxid, skulle i förlängningen kunna innebära att vi blir självförsörjande på molybden i Sverige, konstaterar projektledaren Lars-Olov Nordberg.
Resultaten från projektet som är finansierat av Vinnova, ska redovisas senast i september.