Många tillverkande företag har idag högt satta och ambitiösa klimatmål. Färre har en metod för att föra in dem i det dagliga konstruktionsarbetet.
När en ingenjör väljer material på ritbordet saknas ofta data om vad valet faktiskt innebär för produktens koldioxidavtryck, livscykelkostnad och möjlighet att möta kommande lagkrav.
På PDSFORUM i Göteborg presenterade Ansys Granta ett verktyg som överbryggar just det gapet. Produktspecialisten Anne-Laure Chabrillat och applikationsingenjören Mickaël Capelli berättade om hur materialintelligens förändrar sättet tillverkande företag fattar designbeslut och hur ett europeiskt tillverkningsföretag inom elektrisk infrastruktur gått från veckor till sekunder i sin regelefterlevnadsrapportering.
Materialvalet är ett av de mest avgörande besluten i produktutvecklingen. Det fattas tidigt i konstruktionsprocessen och avgör i stor utsträckning produktens prestanda, kostnad, regelefterlevnad och miljöpåverkan, egenskaper som i praktiken är låsta långt innan produktionen börjar. Ändå upptäcks problemen ofta för sent, när åtgärderna kräver kostsamma omkonstruktioner eller orsakar förseningar.
Det gäller särskilt inom regelefterlevnad. EU:s kemikalielagstiftning Reach och RoHS-direktivet ställer strikta krav på hantering av farliga ämnen, och i Sverige kompletteras detta av Kemikalieinspektionens föreskrifter. Upptäcks en avvikelse sent i processen kan produkten inte längre säljas och utvecklingsarbetet måste börja om. Som Anne-Laure Chabrillat påpekar är tillgång till tillförlitliga materialdata tidigt i processen avgörande för att undvika just de riskerna.
– Om du i slutet av processen upptäcker att ett material i din design inte uppfyller kraven kan du inte sälja produkten. Då måste du gå tillbaka och börja om. Att ha den informationen tidigt undviker de misstagen, berättar Anne-Laure Chabrillat.
För hållbarhetsmålen gäller samma logik, även om konsekvenserna är mindre omedelbara. Men också där ökar lagstiftningspressen. EU:s taxonomiförordning klassificerar vilka ekonomiska aktiviteter som räknas som miljömässigt hållbara, och svenska företag som söker grön finansiering eller vill attrahera hållbarhetsmedvetna investerare behöver kunna styrka sina klimatprestanda med data, inte löften. Finansiella analytiker granskar allt mer noggrant om företag kommer att behöva köpa koldioxidkrediter för att kompensera för sina utsläpp, och ju fler krediter desto sämre lönsamhet.
En källa för sanning från ritbordet
Produktspecialisten Anne-Laure Chabrillat
Ansys Granta bygger på principen om en enda auktoritativ källa för all materialdata i ett företag. Materialexperterna validerar och tillgängliggör material i en central databas. Konstruktörerna väljer sedan material ur den databasen när de arbetar i sina konstruktionsverktyg, i stället för att använda lokala datamängder eller uppskattningar.
När ett material tilldelas en komponent följer hållbarhetsdata, regelefterlevnadsstatus och tekniska egenskaper med automatiskt.
Systemet möjliggör tidiga avvägningar i designfasen, det vill säga precis när förändringar fortfarande är prisvärda att göra. Ansys Granta integreras med ett brett spektrum av verktyg. Inom Ansys egna ekosystem finns kopplingar till Workbench, Electronics Desktop, Discovery och Minerva, och optimeringsverktyget optiSLang har ett dedikerat gränssnitt mot Granta. På CAD- och PLM-sidan stöds PTC Creo och Windchill, Siemens NX, Simcenter 3D och Teamcenter. Därtill finns färdiga integrationer mot vanliga beräkningsprogram som Altair HyperMesh, Beta CAE ANSA och Dassault Systèmes Abaqus. För de som vill bygga egna arbetsflöden finns åtkomst via Python med PyGranta eller direkt via MI Server API. Det innebär att materialdata kan föras in i princip vilket konstruktions- eller simuleringsflöde som helst, utan att ingenjörerna behöver lämna de verktyg de redan arbetar i. Via produktstrukturen i det PLM-system företaget använder kan hela produktens miljöbelastning beräknas automatiskt, och konstruktören kan på sekunder jämföra olika materialval och se hur de påverkar både mekaniska egenskaper och koldioxidavtryck.
– Säg att en konstruktör jobbar med en simuleringsmodell och vill säkerställa både mekanisk hållfasthet och termisk stabilitet, men också minimalt koldioxidavtryck. Vi kan ge tydliga indikatorer: om du byter det här materialet mot det här kan du spara kanske tio procent av koldioxidavtrycket från råmaterialutvinningen. Det hjälper konstruktören att fatta rätt beslut baserat på data, berättar Mickaël Capelli.
Spårbarheten är inbyggd. När konstruktörer delar modeller via sitt PLM-system vet alla att materialet pekar på en enda källa med en enda uppsättning egenskaper. Det eliminerar en av de vanligaste källorna till kvalitetsfel i tillverkningen, nämligen att olika delar av organisationen jobbar med olika versioner av materialdata.
CSRD skärper kraven på hela värdekedjan
EU:s hållbarhetsrapporteringsdirektiv CSRD träder i kraft i omgångar och ställer allt hårdare krav på tillverkande företag att redovisa miljöpåverkan längs hela värdekedjan, inklusive scope 3, det vill säga utsläpp kopplade till material och leverantörer snarare än den egna verksamheten. För företag med komplexa produktportföljer och många varianter är detta en särdeles krävande övning utan automatiserade system.
Chabrillat återberättade ett talande exempel: ett stort tillverkande företag anlitade en extern konsult för att göra en miljökonsekvensanalys av en enda produkt. Processen tog sex månader.
– Konsulten sade till dem: Ni behöver ett automatiserat sätt att fånga den här informationen. Ni har så många varianter i er katalog att jag inte kan lägga sex månader på var och en. Ni behöver ha ett system på plats, återger Chabrillat.
Ansys Granta adresserar detta genom att låta företag göra livscykelanalyser, fullständiga materialdeklarationer och digitala produktpass direkt ur den befintliga produktdatan i Windchill. Det är också värt att notera att CSRD-kraven gäller företag utanför EU som vill sälja på den europeiska marknaden. Vill du sälja i EU måste du efterleva reglerna, oavsett var du är baserad.
Från veckor till sekunder: ett referensfall
Ett tillverkningsföretag inom elektrisk infrastruktur är ett konkret exempel på vad som händer när materialintelligens sätts i system. Företaget implementerade Ansys Granta i kombination med Windchill för ungefär ett år sedan, och har sedan dess påvisat mätbara resultat.
– De har gjort en fullständig genomgång av sina komponenter mot de viktigaste EU-lagstiftningarna, Reach och RoHS, på ett enkelt sätt. De hämtar data direkt från materiallistorna i Windchill, det är en process på bara några klick för att få bedömningen klar. De gick från veckor till sekunder, förklarar Capelli.
Den frigjorda tiden har företaget kunnat omrikta mot något strategiskt viktigare: att aktivt söka alternativa material med bättre hållbarhetsprofil. Det är ett mönster som Chabrillat och Capelli säger sig se återkomma: företag som automatiserar den grundläggande regelefterlevnaden skapar utrymme att jobba proaktivt med hållbarhet istället för reaktivt.
Det största hindret är inte tekniken
På frågan om vilket hinder som oftast bromsar företag från att komma igång med datadrivet hållbarhetsarbete svarade Chabrillat utan tvekan: det är inte tekniskt.
– Det största hindret är att övertyga ledningen om att det är en prioritet och att det behöver planeras in i deras körplan. Det är den största barriären jag ser, säger hon.
Det är ett resonemang som återspeglade ett bredare tema på PDSFORUM, nämligen att den svåraste delen av digitaliseringsresan sällan är tekniken utan organisationsförändringen. PDSVISIONs vd Aleksander Patz lyfte under forumet att många företag fastnar i status quo, inte för att de saknar verktyg utan för att de saknar styrning och intern kapacitet att driva förändring.
För hållbarhetsarbetets del finns det ytterligare ett argument att landa hos ledningen: det ekonomiska. Finansiella analytiker granskar allt mer ingående om företag kommer att behöva köpa koldioxidkrediter för att kompensera sina utsläpp. Företag som tidigt bygger förmågan att planera för lägre koldioxidavtryck direkt i designprocessen skapar sig ett konkurrensmässigt försprång.
Kom igång innan det blir ett krav
Capelli avslutade med ett råd riktat till företag som ännu inte påbörjat resan. – Vi är medvetna om hur viktigt hållbarhet är och hur det kommer att bli allt viktigare och allt mer bindande i form av lagstiftning. Det vi vill göra är att hjälpa företag att ligga steget före innan det drabbar dem och riskerar att bli en belastning. Börja tidigt, både i designprocessen och i arbetet med att strukturera er materialdata, säger Capelli.
Det är ett budskap som passar väl in i det bredare samtal som fördes på PDSFORUM: företag som bygger en strukturerad dataplattform idag skapar förutsättningarna för både AI och hållbarhetsrapportering i morgon. Den tekniska skulden måste hanteras först. Och för materialdata gäller det att börja vid ritbordet.
Om Ansys Granta och PDSVISION
Ansys Granta är ett verktyg för materialintelligens som hjälper tillverkande företag att hantera materialdata, hållbarhetsinformation och regelefterlevnad i en gemensam plattform. Systemet integreras med PTC Creo och Windchill för att göra materialdata tillgänglig direkt i konstruktionsprocessen, och stödjer krav på livscykelanalys, fullständiga materialdeklarationer och digitala produktpass enligt EU:s regelverk.
Referensfallet avser ett tillverkningsföretag inom elektrisk infrastruktur som använder Granta i kombination med Windchill. Sedan implementeringen har företaget reducerat sin tid för regelefterlevnadsbedömning från veckor till sekunder.
PDSVISION är en ledande nordisk partner för PTC:s och Ansys lösningar. Anne-Laure Chabrillat och Mickaël Capelli medverkade på PDSFORUM i Göteborg i maj 2026.
