Forskning om grön omställning har hittills fokuserat på innovativ teknik och mindre vikt har lagts vid dess konsekvenser för arbetsmiljön.
AFA Försäkring satsar totalt 40 miljoner kronor på åtta nya forskningsprojekt som ska ge ny kunskap om hur arbetsmiljön påverkas av den gröna omställningen.
Hur hanteras arbetsmiljörisker vid underhåll av batteridrivna elfordon? Hur säkras en hållbar arbetsmiljö vid plaståtervinning och på vilket sätt kan organisatoriskt lärande och medarbetardrivet miljöarbete bidra till grön omställning? Det är frågor AFA försäkring vill stärka forskningen kring och investera i.
– Forskning och kunskap om hur den gröna omställningen påverkar arbetsmiljön saknas fortfarande till stor del. Vilka konsekvenser och möjligheter i arbetsmiljön innebär den gröna omställningen? Detta vill vi veta mer om, säger Ulrika Hektor chef på Afa Försäkrings avdelning för Forskning och Utveckling, FoU.
På uppdrag av arbetsmarknadens parter, Svenskt Näringsliv, LO och PTK, investerar man 40 miljoner kronor i ett nytt FoU-program kallat Arbetsmiljön i den gröna omställningen.
– Forskningsresultaten ska komma till nytta för arbetare och tjänstemän i privat sektor. Vi vill bidra till säkra och hälsosamma arbetsplatser under den pågående förändringen mot en mer miljövänlig och hållbar framtid, säger Ulrika Hektor.
Åtta projekt har valts ut som fokuserar på den gröna omställningens påverkan på arbetsmiljön. Målet är att ta fram kunskap som kan användas för att forma framtida åtgärder ur ett förebyggande perspektiv.
De åtta projekten som får finansiering är:
- Säker och hälsosam arbetsmiljö vid storskalig tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier från eldrivna fordon
Sandra Johannesson, Göteborgs universitet, får 4,2 miljoner kronor för att undersöka exponering för metallerna kobolt, nickel, mangan och litium samt potentiella hälsoeffekter bland anställda inom tillverkning och återvinning av litiumjonbatterier (LiB). Eftersom branschen befinner sig i ett tidigt skede finns ett preventivt syfte i att förebygga arbetsrelaterad ohälsa.
Projektet ska ge kunskapsunderlag för hälsoriskbedömningar och förslag till effektiva förebyggande åtgärder för att minimera exponering för hälsoskadliga metaller vid tillverkning och återvinning av LiB med målet att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö.
- Bedömning och hantering av faror vid underhåll av batteridrivna elfordon: en säker arbetsmiljö under den gröna omställningen
Catherine Trask, Kungliga Tekniska Högskolan, får 4,4 miljoner kronor för att undersöka hur arbetsmiljön kan förbättras för bilreparatörer i den gröna omställningen till batteridrivna elfordon. Hur ofta sker oönskade händelser på arbetsplatsen och vilken roll spelar exponering för ergonomiska, kemiska, brand- och elektriska hälsorisker vid reparation och underhåll av batteridrivna el- och hybridfordon?
Forskningen ska kvantifiera en rad exponeringar som uppstår under reparationsarbetet och bidra till att fylla kunskapsluckor inom området. Projektet ska ge ökad förståelse för orsaker och olika nivåer av negativa händelser vid reparation av dessa fordon. En checklista kommer att tas fram för riskbedömning av faror och kontroll av el- och hybridfordon.
- SafePlasticWaste – hållbar arbetsmiljö vid plaståtervinning
Karin Broberg, Lunds universitet, får 5,5 miljoner kronor för att, med särskilt fokus på blandad kemikalieexponering och dess hälsoeffekter, studera återvinningsindustrin och göra arbetsmiljön där mer hållbar.
Projektet förväntas ge aktuell kunskap om exponering och risker i återvinningsindustrin och bidra till förebyggande insatser och åtgärder. En ny samarbetsmodell ska tas fram tillsammans med de företag som ingår i studien samt i samverkan med branschorganisationer, fackförbund och myndigheter.
- Arbetsplatsexponering under den gröna omställningen till ett klimatneutralt energisystem
Joakim Pagels, Lunds universitet, får 5 miljoner kronor för att ta fram underlag till riskbedömningar vid arbetsplatsexponering för luftföroreningar inom energisektorn i den gröna omställningen. Projektet kommer undersöka var nya exponeringar kan uppstå inom energisektorn. Han kommer undersöka föroreningars bildning, egenskaper och metoder för övervakning, kvantifiera exponeringar på arbetsplatser och samla in prover för jämförelse av partiklars farlighet.
Forskningen väntas ge kunskap om praktiska åtgärder för att minska exponeringen för luftföroreningar på svenska arbetsplatser. Studien väntas också resultera i nya mått som på ett bra sätt beskriver exponeringar, vilket ger underlag för bättre kvalitet på riskbedömningar och mätningar av luftföroreningar. Det kan ge rekommendationer för effektiva åtgärder i syfte att skapa hälsosamma arbetsmiljöer.
- Möjligheternas fönster – arbetsmiljöns förändring vid övergången till cirkulärt flöde av planglas
Maria Eidenskog, Linköpings universitet, får 3,6 miljoner kronor för att undersöka hur cirkulärt flöde av planglas påverkar arbetsmiljön och hur förändringarna i flödet kan hanteras på bästa sätt. Projektet kommer följa fönsterglasets väg från byggnaden till återbruk eller till återvinning med fokus på hur glaset och dess digitala information hanteras av olika aktörer. Vilka arbetsmiljörisker, dilemman och målkonflikter uppstår vid övergång till ett cirkulärt flöde av planglas? Kan ett nytt, cirkulärt materialflöde innebära ökat deltagande och inflytande från medarbetare i arbetsmiljöarbetet?
Projektet kommer att arbeta med aktörer från näringslivet för att utveckla en metodik för arbetsmiljöarbete, vilken kan användas i fler sammanhang där cirkulära materialflöden introduceras. Metoden kommer bygga på interaktiva workshops med olika professioner och förväntas öka kunskap om och motivation för cirkulära materialflöden samt bidra till en bättre arbetsmiljö.
- Nätverksmodell för Organisatoriskt lärande och Realisering av Medarbetardrivet miljöarbete (NORM)
Matti Kaulio, Kungliga Tekniska Högskolan, får 5,7 miljoner kronor för att utveckla en nätverksmodell för organisatoriskt lärande och medarbetardrivet miljöarbete hos operatörer och produktionsteam. Coachande ledarskapsträning för chefer ingår i projektet som genomförs i samverkan med AB Volvo.
Forskningen ska bidra till hälsosamma och klimatsmarta arbetsplatser och en utvecklande arbetsmiljö. Studien förväntas resultera i en vidareutvecklad nätverksmodell för organisatoriskt lärande och realisering av medarbetardrivet förbättringsarbete, vilket på sikt kan leda till bättre hälsa och minskad sjukskrivning.
- Nya roller för integrering av kvalitet och hållbarhet – en givande möjlighet eller en ökad stress?
Ida Gremyr, Chalmers Tekniska Högskola, får 4,3 miljoner kronor för att studera hur individer upplever denna typ av integration. Hur bör organisationen utformas för att stärka medarbetarnas kapacitet att bidra i den gröna omställningen? Projektet ska även utveckla stöd för hur man kan kartlägga kompetensbehov för integrationen av kvalitets- och hållbarhetsarbetet.
Forskningen ska resultera i verktyg för kompetenskartläggning och kompetensutveckling, som tydliggör för både arbetsgivare och medarbetare vilka förutsättningar de behöver för att kunna bidra i den gröna omställningen. Projektet ska också ge ökad förståelse för hur exempelvis integrerade ledningssystem kan stödja integrering av hållbarhetsfokus i det dagliga arbetet.
- En meningsfull klimatomställning: Att förstå och hantera klimatutmaningar inom transport och energi
Christian Ståhl, Linköpings universitet, får 4,1 miljoner kronor för att undersöka vilka organisatoriska faktorer som påverkar upplevelsen av meningsfullhet i klimatarbetet och hur medarbetare, arbetsgrupper och chefer i transport- och energibranschen handlar i relation till företagens klimatmål utifrån detta. Vilka förändringar och mål är tänkbara på individuell och organisatorisk nivå och hur påverkar det hälsan?
Projektet ska bidra med kunskap om hur organisationers arbete med klimatomställning kan stärkas genom upplevd meningsfullhet. Resultaten ska stimulera företags, branschorganisationers och fackföreningars klimatarbete och även ge underlag till uppdragsutbildningar.
