Den gröna omställningen i industrin räcker inte. För att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål krävs minskad konsumtion och strukturella reformer.
Det framgår av det europeiska forskningsprojektet EU 1,5° Lifestyles som visar hur våra samhällen och individer kan ställa om till mer hållbara livsstilar.
Baserat på omfattande studier i fem europeiska länder –Sverige, Tyskland, Lettland, Spanien och Ungern – har forskningsprojektet EU 1,5° Lifestyles identifierat de faktorer som idag hindrar individer från att anamma mer hållbara livsstilar – samt strategierna som skulle kunna få dem att ställa om.
Hållbara livsstilar Bild:DALL-E
Med fokus på resvanor, mat, boende och fritid har forskarna beräknat hur privat konsumtion och individuella levnadsvanor behöver förändras för att vi ska nå 1,5-gradersmålet. Dessutom har de identifierat de 50 konsumtionsförändringar som gör störst potentiell klimatnytta.
– Om vi ska nå Parisavtalets klimatmål, är det nödvändigt att drastiskt minska de konsumtionsbaserade utsläppen genom att människor ändrar sina konsumtionsbeteenden, säger professor Oksana Mont vid Internationella Miljöinstitutet, Lunds universitet, som leder den svenska forskningen inom projektet.
Störst klimatnytta i Sverige: undvik bilen!
Den enskilda förändring som har allra störst potential att göra skillnad i Sverige är att helt undvika fossildrivna transporter. Genom att välja cykel eller kollektivtrafik istället för bil, byta ut sin bensindrivna bil mot en elbil eller helt undvika bilkörning, kan en genomsnittlig person i Sverige minska sitt klimatavtryck med runt 25 procent.
För den som flyger mycket, ger det dock störst klimatnytta att dra ned på flygresorna.
För en genomsnittlig person i Sverige ger det också stor klimatnytta att välja vegetarisk eller vegansk mat, eftersom rött kött är en väsentlig del av många svenskars diet.
I de övriga studerade länderna ger det relativt sett större klimatnytta att se över sin bostad än det gör i Sverige, på grund av en större andel fossilbaserad uppvärmning och sämre isolering.
Hur kan acceptansen för konsumtionsförändringar ökas?
Forskarna har också studerat vilken acceptans individer har för olika livsstilsförändringar – och hur beslutsfattare kan öka acceptansen. En tydlig slutsats är att det finns en högre acceptans för förändringar som kostar pengar men har relativt liten klimatnytta, så länge det inte krävs någon beteendeförändringar. Exempelvis att installera solceller.
För konsumtionsförändringar som är billiga och har stor klimatnytta, men kräver en förändring i beteendet – som att bli vegan eller sluta köra bil – är acceptansen betydligt lägre
En nyckelfråga som identifierats är vilka villkor som kan öka acceptansen för hållbara konsumtionsmönster.
Slutsatsen är att tillgänglighet, bekvämlighet och kunskapsnivå påverkar viljan till hållbara levnadsvanor. Högre tillgänglighet till växtbaserade livsmedel kan exempelvis öka acceptansen för vegetarisk kost. Och acceptansen för att byta bilen mot kollektivtrafik kan öka både med fler ekonomiska incitament och möjligheter till distansarbete.
Styrande regler kan ha högre acceptans än beslutsfattare förväntar sig om reglerna är förutsägbara och uppfattas som socialt rättvisa. Acceptansen för tågsemester ökar exempelvis om det finns fler restriktioner för flygresande.
Det finns således mycket politiker och myndigheter kan göra för att öka acceptansen för de mest effektiva konsumtionsändringarna som gynnar hållbara livsstilar. Men detta avspeglas inte i den pågående gröna omställningen, som framför allt har fokus på att minska utsläppen genom ny teknik.
– Därför är det avgörande att vi får bättre förståelse för konsumenters preferenser, motivationer och acceptans av livsstilsförändringar, säger professor Oksana Mont.
– Vi behöver både förstå vilka förändringar av konsumtionsmönster som har störst potential att minska klimatpåverkan, och hur samhället kan stötta individer att ändra sina vanor i vardagen. EU 1,5° Lifestyles har gett både forskare och beslutsfattare unik ny kunskap som behövs i klimatomställningen, fortsätter hon.
Hållbara livsstilar är också ett samhällsansvar
Enligt forskarna bakom EU 1,5° Lifestyles behöver samhället i högre grad än idag ta ansvar för att stötta medborgarnas val av mer hållbara livsstilar. Idag finns stora samhällsutmaningar som försvårar för medborgare att göra hållbara livsstilsval. Ett exempel är strävan efter tillväxt, där BNP prioriteras över miljöhänsyn och socialt välmående och driver på ohållbar konsumtion. Ett annat är motstridiga politiska styrmedel, och starka särintressen från fossilberoende industrier som påverkar politiska beslut och förhindrar förändringar.
– Vår forskning visar att 1,5°C-målet inte bara handlar om individuellt ansvar för att förändra konsumtionsmönster. Det krävs också ett större ansvar från samhället för att överkomma de grundläggande strukturerna som förhindrar individer från att göra hållbara val, säger Oksana Mont.
– Men även om det finns stora och fundamentala utmaningar, är det också viktigt att politiker stöttar medborgare i vardagen, genom att göra hållbara levnadsvanor mer tillgängliga, överkomliga och bekväma jämfört med ohållbara produkter, avslutar hon.
Om forskningsprojektet EU 1,5 Lifestyles
- EU 1,5°C Lifestyles är ett europeiskt forskningprojekt som drivs av nio universitet och forskningsinstitut i sju länder, under 2021-2025, med finansiering av EU:s Horizon 2020-program. Deltagande institutioner är Lunds universitet och Internationella Miljöinstitutet, RIFS Helmholtz Centre for Sustainability Research, Leidens universitet, La Corunas universitet, Hot or Cool Institute, D-Mat, Green Liberty, GreenDependent institute och European Research Services.
- Forskningen syftar till att identifiera hur konsumtionsförändringar och mer hållbara livsstilar kan minska klimatpåverkan, samt att studera medborgares acceptans för olika förändringar. Att identifiera strukturella hinder och samhälleliga drivkrafter för ohållbara livsstilar. Och att skapa förståelse för hur effektiva styrmedel kan utformas.
- Forskningen omfattar bland annat detaljerade beräkningar av klimatnyttan från förändringar i konsumtionsmönster och livsstilar i Sverige, Tyskland, Spanien, Lettland och Ungern, och beräkningar av vilka vanor som behöver förändras för att nå 1,5-gradersmålet. Forskningen har identifierat politiska åtgärder som kan underlätta för individer att förändra sina konsumtionsvanor, och identifierat individers acceptans för klimatvänliga vanor och hållbara livsstilar.
- EU 1,5°C Lifestyles har också producerat flera pedagogiska, forskningsbaserade verktyg för att bidra till ökad kunskap kring klimat och konsumtion och ge råd kring hållbara livsstilar och konsumtionsvanor. Dessa inkluderar Klimatpusslet och handboken “En livsstil i linje med 1,5-gradersmålet. En forskningsbaserad guide”.
- Forskningsresultaten kommer också att ligga till grund för en ny MOOC, ”1.5°C Lifestyles: Mainstreaming Everyday Sustainability”, som studenter kan ta del av från våren 2025 via Coursera och Lunds universitet.
