Vi håller visserligen med miljöminister Romina Pourmokhtari om att dagens hantering av textil och textilavfall är ohållbar, men vi vill att Sverige ska ligga i yttersta framkant även när det gäller återbruk av textil.
Vi har inte råd att enögt titta på materialåtervinning som lösningen.
Återbruk måste alltid prövas som första alternativ. Både för ekonomin och för miljön.
Det säger Lars Råsberg på organisationen Human Bridge som är Sveriges största aktör gällande insamling av textil. Detta som en reaktion på att regeringskansliet på remiss sänt ut en promemoria om cirkulär hantering av textil och textilavfall.
Man kan titta på anledningarna varför sortering och återvinning av textil inte redan finns i större omfattning i Sverige. Att sortera textil är ett utpräglat manuellt arbete som kräver både kunskap och produktivitet och i Sverige är arbetskraft sedan många år dyrt, relativt sett. Det har bidragit till att vi inte hängt med och byggt upp den kompetens som krävs på samma sätt som omvärlden gjort. Vi inom Human Bridge ser dock goda möjligheter att använda den avancerade sorteringskompetens som redan finns i Europa.
Det viktigaste är, menar Lars Råsberg, att alltid betona återbruk framför återvinning.
- Det är bra, som promemorian nu säger, att vi ska se över hur vi kan fånga upp mer av den textil som hushåll och företag sorterar bort. Men lösningen kan aldrig vara att primärt satsa på materialåtervinning. Då riskerar mycket stora värden att gå förlorade. Human Bridge samlade ifjol in 36 miljoner klädesplagg, vi sorterade 900 ton insamlad textil i Sverige och sålde 11 600 ton osorterad textil till partners inom EU.
- Tillsammans med våra samarbetspartners såg vi under 2022 till, att 80 procent av de textilier vi samlar in återbrukas, det vill säga säljs vidare och används i befintlig form, medan 14 procent går till annat återbruk eller textilåtervinning och 4 procent till energiåtervinning. Återstående 2 procent är icke textilrelaterat, avfall.
- En studie (Mistra från 2019) som promemorian pekar på visar att klimateffekten närmast halveras om kläder används dubbelt så många gånger istället för materialåtervinns. Det säger mycket om vilken väg vi borde gå, avslutar Lars Råsberg.
Lars Råsberg
Förslagen i promemorian utgår från kraven som finns i EU-direktivet om avfall på separat insamling av textilavfall som börjar gälla från den 1 januari 2025. Förslagen är nu ute på remiss hos berörda instanser som kommuner, textilsektorns aktörer och branschorganisationer fram till slutet av augusti.
