Hallå där Magnus Fransson!
Du har nyligen tagit över rollen som IoT Sveriges internationaliseringsansvarige.
Berätta kort om din bakgrund.
– Jag tillhör den första generationen av IoT:are med min ingenjörsbakgrund från Ericssons utvecklingsarbete med mobiltelefonsystemen under 80- och 90-talen. På den tiden handlade IoT framförallt om att lägga till GSM-funktionalitet till olika tillämpningar som exempelvis larm. En väldigt strippad mobiltelefon helt enkelt. Utvecklingen sedan dess är häpnadsväckande och så spännande. Efter tiden på Ericsson har jag jobbat med olika roller inom det svenska innovationssystemet. Som investerare, som entreprenör och som managementkonsult.
Vad ligger högst på agendan när det gäller IoT Sveriges internationaliseringsarbete?
–Vi har sedan starten haft cirka 200 företag involverade i våra projekt. Bland dessa finns det många med stor potential att också växa internationellt. Den resan vill vi tillsammans med bland annat Business Sweden stötta. Vi har därför precis initierat ett program, en roadtrip, för att träffa dessa företag. I mars går första resan till Luleå och Skellefteå.
Ett övergripande mål för IoT Sverige som strategiskt innovationsprogram är att skapa konkurrenskraft för Sverige internationellt. Vad krävs för att lyckas?
–Sverige har fina traditioner att skaka fram konkurrenskraftiga produkter och tjänster, där samverkan mellan akademi, offentlighet, privat sektor och civilsamhället faktiskt fungerar i praktiken. Samtidigt är vi ett litet land med en liten hemmamarknad. På ett sätt en utmaning, men samtidigt vår smala lycka. En förutsättning för att lyckas som svenskt företag är att vända blickarna utåt, speciellt om du är ett företag som befinner dig i ett FoU-intensivt landskap vilket ju IoT är. Dessa företag behöver växa och vässa konkurrenskraft internationellt för att också klara av att vara konkurrenskraftiga på den svenska marknaden.
–På samma sätt skulle man tro att Sverige skulle vara ett ointressant land för internationella företag att investera i, just för att vi är så små. Men det visar sig att vi är en mycket intressant marknad att utvecklas på. Vi är en avancerad marknad där företag kan fostra konkurrenskraftiga internationella lösningar. Detta får vi aldrig tappa, och vi måste fortsatt vara öppna för att ta emot dessa företag.
Vad ser du för utmaningar?
–Tid är som alltid en finit resurs.
Hur går arbetet till konkret?
–Det handlar för IoT Sverige som program att fortsatt bygga nätverk, skapa relationer och förmedla kunskap, i en så nära dialog som möjligt med våra projekt som vi arbetar med.
Du är även författare och har skrivit boken Investera i Norden som handlar om kampen om globala investeringsmedel. Är Norden attraktivt för utländska investerare?
–Norden är en spännande och avancerad marknad, med likartad historia, kultur och politiska system. En marknad som många i omvärlden nog betraktar som en marknad, den nordiska. En jättefin språngbräda för företag. Och det är i det sammanhanget betydligt bättre att visa upp 30 miljoner nordbor snarare än 10 miljoner svenskar. Jag tror inte att man som internationell investerare fäster så stor vikt om man hamnar i Danmark eller Sverige. Vi är väl i stort sett samma land och folk? Det är nog snarare vi själva som pekar på de små skillnaderna snarare än de oändligt många likheterna. Boken handlar om detta, att utveckla och utforska likheterna, att bygga broar snarare än att gräva diken.
Källa: IOT Sverige
