Priset på fjärrvärme och elnät ökar medan elpriset sjunker, visar Nils Holgersson-rapporten som redovisar prisutvecklingen inom el, fjärrvärme, avfall, avlopp och vatten.
Energiföretagen förklarar vad som påverkar prisutvecklingen.
Prisökningarna på fjärrvärme blev under 2024 större än på många år. I snitt har priserna ökat med över 15 procent, även om det varierar en del mellan näten beroende på förutsättningarna. Det visar årets utgåva av “Nils Holgersson-rapporten” som offentliggjordes den 20 november.
– Gemensamt för hela branschen är att bränslemarknaderna har förändrats i och med det ryska angreppet på Ukraina och kostnaderna för bränslen har ökat dramatiskt. Det är inte ovanligt med en fördubblad kostnad jämfört med 2022, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor, fjärrvärme och fjärrkyla på branschföreningen Energiföretagen.
Samtidigt finns tecken på att fjärrvärmeföretagen håller nere sina prishöjningar. I sin egen rapport om utvärderingen av Fjärrvärmenämnden, som kom ut tidigare i höstas, visar Energiföretagen att prishöjningarna på biobränsle (som står för 66 procent av företagens fjärrvärmeproduktion) ligger över fjärrvärmeprisets ökning, vilket stödjer resonemanget.
– Man kan säga att fjärrvärmeföretagen har agerat krockkudde, dels genom att absorbera kostnader själva och fördela höjningen på flera år, dels genom att man bara ändrar priset en gång per år.
Omfattande elnätsinvesteringar
Även elnätspriserna har ökat, men dock bara med 5 procent i år enligt Nils Holgersson-rapporten. Det beror på att elnäten är ett monopol där priset bestäms av Energimarknadsinspektionen, som väger in en rad olika parametrar för sina beslut.
Kostnaderna kan dock komma att öka mer framåt. Behovet av elnätsinvesteringar är stort och lär bli ännu större framöver. För att möta samhällets krav på ökad elektrifiering, vilket krävs för att Sverige ska nå sina klimatmål, behövs utbyggda elnät. Dessutom behöver det göras reinvesteringar i befintliga nät, då många anläggningar börjar nå åldersstrecket och underhållsbehoven är stora. Högre krav på leveranssäkerhet och anslutning av mer förnybar elproduktion ställer också krav på stora investeringar i elnäten.
– När dessa investeringar görs medför det oundvikligen ökade kostnader och höjda elnätsavgifter, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen.
Fjärrvärmen grävs ned
Under perioden 2020-2023 investerade Sveriges elnätsföretag 23 miljarder kronor per år och prognosen är 30 miljarder kronor per år under åren 2024-2027.
Till det kan läggas inflation och kostnadsökningar, som märks tydligt även i elnätsbranschen.
Det genomsnittliga elpriset har sjunkit
Nils Holgersson-rapporten lyfter också fram elpriserna, som har sjunkit jämfört med föregående år. Elpriset sätts på en marknad där tillgång och efterfrågan möts. Priset påverkas av en rad olika faktorer och på den nordiska elmarknaden är variationer i nederbörd, vind och temperaturer speciellt viktiga.
– Den genomsnittliga prisnivån har varierat kraftigt med rekordlåga elpriser 2020 och rekordhöga priser 2022/2023, främst i södra Sverige som en följd av Rysslands krig i Ukraina. Sedan dess har det genomsnittliga priset sjunkit tillbaka, men hur elpriset blir framöver går egentligen inte säga så mycket om även om vi nu ser en nedåtgående trend, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.
Sedan 1996 ger Nils Holgersson-gruppen, med representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta, ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Här redovisas prisnivåer och prisskillnader mellan kommuner för sophämtning, VA, el och fjärrvärme.
Energiföretagen Sverige är en branschorganisation som samlar nära 400 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi.
