[Opinion] Hållbarhetsarbetet har på kort tid förändrats från ”bra att ha” till verksamhetskritiskt, drivet av EU:s krav på rapportering.
Trots det saknar många företag effektiva sätt att hantera den data de behöver, skriver Denodo Sveriges Jan Hygstedt och slår ett slag för logisk datahantering.
Företag världen över möter allt striktare krav på hållbarhetsrapportering. De behöver redovisa sina miljörelaterade processer, sitt sociala ansvarstagande och sin styrning i linje med hållbarhetsmål (ESG) samt följa gröna rapporteringsdirektiv som Corporate Sustainability Reporting-direktivet (CSRD) och EU:s gröna taxonomiförordning.
Investerare, kunder och tillsynsmyndigheter kräver ansvarsfulla processer och transparens.
Samtidigt saknar många företag fortfarande effektiva sätt att samla in och hantera den hållbarhetsdata de behöver för rapporteringen.
Jan Hygstedt, Denodo Sverige
Varför är det så? Jo, en stor del beror på att deras data finns i för många olika format, är ofullständig och isolerad i olika system och applikationer som inte kan tala med varandra.
Konsekvensen blir att organisationen saknar överblick och får svårt att anpassa rapporteringsprocesserna även till små förändringar i reglerna. I slutändan riskerar de därför att både bryta mot efterlevnadsreglerna och gå miste om viktiga affärsmöjligheter.
Genom rätt strategi och de bästa verktygen kan företag dock göra hållbarhetsprocessen till en konkurrensfördel. Med korrekt rapportering kan de dessutom få bättre beslutsfattande och starkare affärsresultat som följd. Det är precis det logisk datahantering handlar om.
Med dataplattformar baserade på logisk datahantering kan verksamheter hantera all relevant data via en heltäckande plattform utan att de behöver flytta någon data mellan system.
ESG-utmaningen: Från kaos till klarhet
Hållbarhetsrapportering är dataintensiv. Företag måste spåra allt från koldioxidutsläpp och energiförbrukning till hur försörjningskedjan hanterar hållbarhet och socialt ansvar. De flesta företag lagrar data över flera affärssystem, IoT-plattformar, kalkylblad samt tredjepartsdatabaser, och inget av systemen skapades med ESG-rapportering i åtanke.
Det här leder framförallt till tre kritiska utmaningar:
· Datasilos – Hållbarhetsdata är utspridda över flera avdelningar och system, vilket gör det svårt att konsolidera och analysera effektivt
· Datainkonsekvens – Olika affärsenheter använder skilda ESG-mått, ofta i varierande format och med olika mätmetoder
· Synlighet i realtid – Traditionella metoder för datahantering bygger på batchvis databearbetning, vilket gör ESG-rapporteringen ineffektiv och reaktiv.
I en sådan miljö blir efterlevnad både komplicerat och kostsamt, samtidigt som man går miste om möjligheten att använda ESG-data som stöd för strategiskt beslutsfattande.
Logisk datahantering: en game changer för ESG
Logisk datahantering löser dessa utmaningar genom att skapa en virtualiserad och samordnad vy av hållbarhetsdata utan att behöva flytta den fysiskt. Istället för att kopiera och centralisera data i ett traditionellt datalager, sammanlänkar, integrerar och standardiserar en logisk datahanteringsplattform data från flera källor i realtid.
Så här förändrar det hållbarhetsarbetet:
· Sömlös dataintegration – Logisk datahantering gör det möjligt för företag att koppla samman ESG-data över interna system, molnplattformar och externa källor utan komplexa ETL-processer (Extract, Transform, Load).
· ESG-insikter i realtid – Företag får omedelbar tillgång till hållbarhetsdata i realtid, vilket gör att de kan hålla koll på status, fatta datadrivna beslut och proaktivt hantera regulatoriska deadlines.
· Automatiserad efterlevnad och rapportering – Logisk datahantering säkerställer att data är korrekta, konsekventa och redo för revision, vilket minskar behovet av manuellt arbete och minimerar risken att bryta mot regleringarna.
· Skalbarhet för framtida ESG-behov – Företag kan enkelt anpassa sig till nya eller förändrade regler utan att de tvingas bygga om sin datainfrastruktur.
Från börda till affärsmöjlighet
Skiftet från att se ESG-efterlevnad som en kostnad till ett strategiskt verktyg är redan igång. De företag som ligger långt framme använder inte bara hållbarhetsdata för rapportering; de använder den för att optimera energieffektivitet, minska utsläpp, förbättra försörjningskedjans motståndskraft och driva innovation. Det är faktorer som i slutändan gynnar slutkunden.
Exempelvis kan svenska tillverkningsföretag implementera en logisk datahanteringslösning för att i realtid koppla samman IoT-data med olika hållbarhetsmått. Detta kan öppna upp möjligheter att hitta nya sätt att effektivisera energianvändningen, minska koldioxidavtryck och spara miljontals kronor i driftskostnader – samtidigt som företaget säkerställer att de lever upp till CSRD-kraven.
Framtiden för ESG-datahantering
I takt med att hållbarhetsreglerna skärps och kundernas förväntningar ökar, behöver företag tänka om kring hur de hanterar ESG-data. Logisk datahantering är inte bara en IT-lösning utan även en strategisk möjliggörare som hjälper företag att omvandla hållbarhetsarbete från en skyldighet till en drivkraft för innovation och affärstillväxt.
Det är dags att sluta se hållbarhetsdata som en jobbig utmaning och istället göra den till den strategiska möjlighet som den kan vara.
