Utvecklingen inom tillverkningsindustrin går fortare än någonsin.
Nya teknologier, digitalisering och fokus på hållbarhet är alla viktiga och framstående drivkrafter som kommer att hjälpa till att forma morgondagens mer hållbara industri.
Men innan vi kommer dit, finns ett flertal faktorer som vi behöver ta hänsyn till och frågor företag inom tillverkningsindustrin behöver ställa sig.
En av dessa frågor är: hur kan jag säkerställa att jag har all information jag behöver för att kunna ta bättre beslut som kan ta mitt företag framåt och leva upp till de krav som ställs av såväl konsumenter som samhälle?
Nyckeln till hållbar omvandling
Just hållbarhet är en väldigt stor drivkraft för omställning, detta av många anledningar varav en av de största är EU:s mål gällande klimatneutralitet. Tillverkningsindustrin står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Flera företag har börjat att införa diverse reformer för att nå upp till de krav gällande utsläpp som ställs, bland annat genom GHG-protokollet. Enligt GHG-protokollet är det obligatoriskt att rapportera utsläpp som tillhör scope 1 och 2, det vill säga direkta utsläpp som företaget eller organisationen själv står för och kan påverka samt indirekta utsläpp i form av inköpt energi från externa leverantörer.
Detta är glädjande, men ett stort problem är att majoriteten av de utsläpp som rapporteras oftast endast står för en liten del av de totala utsläppen. Den allra största delen är indirekta utsläpp som sker utanför företagets gränser, scope 3, som fortfarande är valfritt för företag att kartlägga. Exempel som kan påverka utsläpp som tillhör scope 3 kan t.ex vara CO2 utsläpp från slutprodukt, graden av återvinning av material, underhållsbehov av produkt samt transport- och logistikkostnader i samband med leverans, service och underhåll. Anledningen till att det i dagsläget inte är krav på att rapportera dessa utsläpp är att det är svårare och många gånger kräver ett mer omfattande arbete för organisation i fråga, inte minst vad gäller insamling och hantering av data.
Och just data är nyckeln i det hela.
Motverkan av silos en prioritet för fortsatt utveckling
PLM, Product Life Management, har under de senaste åren gått från att vara något av en arkivplats för CAD-filer till att mer och mer användas för dess primära syfte – att hantera en produkt under hela dess livscykel, från idé till färdig produkt. Men trots att det skett en utveckling och många framsteg, är PLM fortfarande på många sätt är ett verktyg som främst används inom företagets R&D-funktion och där den information och data som genereras även stannar där.
Datasystem idag har generellt sett väldigt mycket användbar data och information om de produkter som framställs. Problemet är att denna data ofta är uppdelad i silos och att den således inte delas mellan företagets olika avdelningar och funktioner. Det gör att det blir oerhört svårt att ta beslut gällande förändringar och förbättringar som behöver göras av produkten i fråga. Får exempelvis inte R&D någon feedback från produktionen eller eftermarknad/service, så vet de inte heller hur produkten tas emot av marknaden och hur den kan bli bättre.
Bristen på kommunikation och synkronisering mellan olika avdelningar är något som behöver åtgärdas av många anledningar – inte minst för att minska utsläppen och för att företaget i fråga ska bli mer hållbart. Full förståelse för och en komplett överblick över hela produktionscykeln – från design till färdigt resultat – är nödvändigt för att kunna tackla de utmaningar gällande hållbarhet som industrin står inför. Har du inte all information kan du inte heller ta hållbara beslut.
Läkemedelsindustrin är ett exempel på en industri som sedan länge har behövt ha full överblick över hela produktionscykeln, främst av säkerhetsskäl. Detta är något som nu också kommer till tillverkningsindustrin i form av nya regler och standarder. Ett exempel på detta är det omdiskuterade produktpasset, som EU-kommissionen presenterade som förslag våren 2022. Det är ett steg i rätt riktning och tillsammans med data ett viktigt verktyg för en cirkulär ekonomi av många anledningar, inte minst då det ger möjlighet att hantera produkters hållbarhet och med hjälp av standardiserad data synliggöra att samtliga parter i kedjan uppfyller de krav som ställs.
Ett paradigmskifte som kräver nytt sätt att tänka och arbeta
Pålitlig och verifierad data ger även fördelar så som att hjälpa till att skydda produkter och konsumenter, detta då produktdata ger dem möjlighet att göra hållbara val. Öppen hållbarhetsdata ger även större internationell synlighet för varumärket gentemot konsumenter, något som i sin tur bidrar till ökat förtroende för företaget.
Filip Stål, Nordenchef, PTC
Att förlita sig på hur saker och ting alltid har gjorts och enbart ha koll på sin egen del håller inte längre. Vi står inför ett paradigmskifte som kräver ett nytt sätta att tänka och arbeta. Det i sin tur kräver bättre förståelse för de produkter som framställs för att dessa ska kunna utvecklas på ett sätt som uppnår de krav som ställs, såväl från samhälle som från konsumenter.
