Fyra raka kvartal av minskad försäljning, sex raka kvartal av minskad lönsamhet och fortsatta kostnadsökningar.
Det redan dystra läget för svenska livsmedelsproducenter förvärras av en rekordsvag krona och konsekvenserna av det alltmer extrema vädret.
Utifrån ett kostnadsperspektiv finns det väldigt lite som talar för en bred och ihållande sänkning av livsmedelspriserna, det framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2023.
Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev visar att utvecklingen av försäljning, lönsamhet och kostnader fortsätter åt fel håll för Sveriges livsmedelsindustri. Försäljningen av svenskproducerade livsmedel landade under årets andra kvartal på index 29 (index 50 = neutral utveckling, årstakt). Det är den näst svagaste volymutvecklingen som har uppmätts under de 14 år som bransch- och arbetsgivarorganisationen har samlat in data från sina medlemsföretag (det största uppmätta försäljningstappet noterades under Q1 2023). Den vikande volymutvecklingen har nu hållit i sig fyra kvartal i följd, ett dystert rekord för Sveriges tredje största industrigren. För 49 procent av företagen blev försäljningen i Q2 sämre än deras egna prognoser.
– Historiskt sett har producenternas prognoser visat sig vara förhållandevis tillförlitliga. Att det faktiska utfallet nu skiljer sig så mycket från prognoserna visar hur snabbt konsumenterna ändrar sina köpbeteenden. Minskande konsumentköpkraft och fortsatta kostnadsökningar är en giftig cocktail för de svenska producenterna av mat och dryck. Utifrån ett strikt kostnadsperspektiv finns det väldigt lite som talar för en bred och ihållande sänkning av livsmedelspriserna. Min bedömning är att de högre prisnivåerna vi nu upplever håller i sig tills vidare, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Även lönsamheten utvecklas i fel riktning för producenterna och under Q2 noterades index 35. Därmed har lönsamheten minskat sex kvartal i rad vilket är ytterligare ett negativt rekord för den svenska livsmedelsindustrin.
Samtliga kostnader ökade under våren
På kostnadssidan rapporterar medlemsföretagen om prisökningar över hela linjen. Allra tydligast var prisökningarna under kvartalet på inköp av råvara/insatsvara med ett index på 86, där 50 motsvarar oförändrad kostnadsutveckling (årstakt). Transporter ökade också tydligt i kostnad (index 72) och likaså kostnaderna för el/gas (index 61). De stora kostnadsökningarna under Q2 på rå/insatsvara var en ovälkommen överraskning. Företagens prognoser från april månad var på en mer eller mindre oförändrad kostnadsnivå för råvara under Q2. Att utfallet avvek så kraftigt från prognoserna kan till stor del härledas till valuta- och vädereffekter.
– Bränder och torka i södra Europa och torka på försommaren och blöta på sensommaren i Sverige har påverkat utbud och pris på stora delar av centrala livsmedelsråvaror för perioden april-juni. Facit för årets skördar kommer först senare, men mycket talar för att prisnivåerna kommer att ligga kvar på historiskt höga nivåer, säger Carl Eckerdal.
Kronans kräftgång trycker upp kostnaderna
Under Q2 noterade SEK sitt lägsta värde någonsin mot Euron. Per den sista juni var Euron nästan sex procent dyrare än vid årsskiftet och USD dryga tre procent dyrare. Drygt 7 av 10 medlemsföretag anger att den svaga svenska kronan påverkar företaget negativt eller mycket negativt. Uppemot 70–80 procent av företagens produktionskostnader påverkas direkt eller indirekt av kronans utveckling.
– Man hade möjligtvis kunnat tänka sig att nackdelarna med den svaga kronan på hemmaplan skulle kompenseras av fördelar på exportmarknaden. Men så verkar tyvärr inte vara fallet. 60 procent av våra exporterande medlemmar upplever inte att kronans låga värde har bidragit positivt till försäljningen på exportmarknaden under det senaste året. Exporten fortsatte också att minska under andra kvartalet i år, säger Carl Eckerdal.
Fyra av fem företag har inte kostnadstäckning
Under andra kvartalet 2023 hade vart femte medlemsföretag på sista sålda varan hunnit i kapp de kostnadsökningar man drabbats av det senaste året. Övriga fyra av fem företag hade däremot inte lyckats kompensera sig fullt ut för kostnadsökningarna. Den stora majoriteten av svenska livsmedelsproducenter skulle alltså behöva höja priserna ännu mer för att täcka sina kostnader.
Men acceptansen för ökade livsmedelspriser är minimal både hos dagligvarukedjorna och konsumenterna. Att företagens produktionskostnader fortsätter öka i det här läget är därför maximalt dålig timing. Risken är dessutom överhängande att förväntningarna om att priserna skall komma ned på kort sikt (hösten 2023) inte kommer bli uppfyllda ens på medellång sikt (1–2 år).
Carl Eckerdal
– Ett alltmer extremt väder och en fortsatt växande global befolkning är två makrotrender som kommer att hålla uppe kostnaderna på livsmedelsråvara även på längre sikt. För svensk del förvärras situationen av kronans ständigt minskande värde. Under de här förutsättningarna ser jag det som osannolikt att livsmedelspriserna ska sjunka tillbaka till nivåerna som förelåg innan Rysslands invasion av Ukraina eller än mindre innan pandemin, konstaterar Carl Eckerdal.
7 av 10 företag satsar på egna lågprisalternativ
Som Livsmedelsföretagen har skrivit om i tidigare konjunkturbrev väljer svenska konsumenter i allt högre utsträckning lågprisalternativ och EMV. Det är en trendriktning som sätter stor press på den svenska livsmedelsproduktionen som i huvudsak har erbjudanden i de övre prissegmenten. Men företagen står inte passiva utan arbetar intensivt med att addera eller ändra produktportföljen med fler produkter i de lägre prisskikten. 7 av 10 av Livsmedelsföretagens medlemmar erbjuder redan eller planerar för att erbjuda billigare produktalternativ.
– Förutsättningarna för lågprisproduktion i Sverige är väldigt dåliga. Jämfört med våra konkurrentländer har vi både höga produktionskostnader och höga och kostsamma krav på säkerhet, kvalitet och hållbarhet. Att hantera det nya konsumentfokuset på lågpris är en svår och kanske till och med omöjlig balansakt för en stor del av de svenska producenterna. Företagens lönsamhet är redan pressad till det yttersta. Om den nuvarande utvecklingen leder fram till ännu lägre genomsnittlig lönsamhet urholkas möjligheterna att investera i morgondagens hållbara produkter och tillverkningsanläggningar, säger Carl Eckerdal.
När företagen breddar sina produktportföljer med ”lågprisalternativ” kommer dessa produkter att konkurrera med butikskedjornas egna EMV-produkter. Att överhuvudtaget få listning för dessa ”EMV-konkurrenter” – dvs få plats på butikernas hyllor – kommer att bli en stor utmaning för de svenska livsmedelsproducenterna.
