Hur går klimatarbetet i Södermanland, Västmanland och Uppsala?
Det kan Johannes Ansved svara på. Han är projektledare på Energikontoret i Mälardalen och har precis lagt sista handen på rapporter om energianvändning och växthusgasutsläpp i bolagets 19 ägarkommuner: ”Vi har god överblick av kommunernas utveckling över tid”.
Utöver energianvändning och växthusgasutsläpp följer Energikontoret i Mälardalen ett antal nyckeltal. Exempel är den procentuella användningen av energi från förnybara källor. Den genomsnittliga körsträckan per år, kommun och län. Samt hur mycket energi som används per kvadratmeter bostad i kommunerna.
– Kunskap om det rådande energiläget i en kommun eller ett län är en viktig grund för fortsatt förändringsarbete. Det går till exempel att se vilka sektorer som presterar mer eller mindre bra i förhållande till kommunens eller länets klimatmål, och använda den informationen för utvärdering, utveckling och policyarbete, säger Johannes Ansved.
Bryter ned stora mängder data
Det kan vara en utmaning att navigera stora mängder data. Därför publicerar Energikontoret i Mälardalen rapporterna i visualiseringsverktyget Tableau, som låter läsaren växla mellan vyer.
– Till hösten kommer jag också presentera innehållet på plats hos alla kommuner som har frågor om sitt energiläge och vad rapporten innebär, säger Johannes Ansved.
Projektledare Johannes Ansved har sammanställt energilägesrapporter som omfattar energianvändning och växthusgasutsläpp från jordbruk, skogsbruk och fiske, bygg- och industri, transport, hushåll och offentlig respektive privat sektor.
Data från flera källor
Till grund för de 19 energilägesrapporterna ligger information från Energimyndigheten, Statistiska centralbyrån (SCB), diverse energiföretag och EnergiLuppen, en beräkningsmetod som Energikontor Norr har utvecklat i samarbete med Energikontoret i Mälardalen.
