Svenskt Vattens nya Investeringsrapport visar att det årliga investeringsbehovet uppgår till 31 miljarder kr, vilket innebär 560 miljarder fram till 2040.
Det innebär även att den årliga underinvesteringen är ca 10 miljarder.
Ledningsnätet är den anläggning som står för det enskilt största investeringsbehovet, 17 mdkr, och en något mindre andel för vatten och avloppsreningsverk, 14 mdkr. I Sveriges kommuner finns idag drygt 3000 vatten- och avloppsreningsverk och drygt 200 000 km ledning.(Ca 5 varv runt jorden)
Vatten- och avloppsreningsförsörjning är en kommunal angelägenhet som regleras enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Verksamhetens kostnader ska täckas genom avgifter, inte skatter. Avgiften får inte överskrida de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen. Den sk. självkostnadsprincipen måste tillämpas och därför kan VA-verksamheterna inte gå med vinst.
Nivån på taxan sätts av respektive kommunfullmäktige och varierar stort. Den procentuella skillnaden mellan taxan i Sveriges billigaste respektive dyraste kommun uppgår 2023 till nästan 500%. Fram till 2040 kommer därför den genomsnittliga VA-avgiften för hushållen att gradvis behöva höjas med 105 procent.
Svenskt Vatten föreslår ett antal åtgärder, bl. a behöver en nationell Infrastrukturplan med bäring på 2050 upprättas liksom en nationell Vattenstrategi.
