Hur bygger man en inkluderande och hållbar stad?
Här lyfter några av Norconsults certifieringsexperter två aktuella exempel som fått hållbarhetscertifieringen Citylab.
Norconsult har fyra medarbetare som är utbildade Citylabsamordnare, det första svenska certifieringssystemet för hållbar stadsutveckling.
En stadsdel som är certifierad enligt Citylab lägger grunden för en jämlik, tillgänglig och trygg miljö, har minimal klimat- och miljöpåverkan och kan stå emot klimatförändringar.
Norconsult har bland annat tagit fram ett hållbarhetsprogram inom ramen för Citylab för stadsdelen Öster om Hyllievångsparken i Malmö. Detaljplanen antogs i augusti 2022 och hållbarhetsprogrammet specificerar vilka hållbarhetsåtgärder som behöver genomföras för att stadsdelen kan leva upp till Citylabs standarder och krav. I slutet av 2023 certifierades hållbarhetsprogrammet av SGBC (Sweden Green Building Council).
– I hållbarhetsprogrammet lyfter vi ett antal målsättningar, bland annat kopplat till låg energiförbrukning, cirkulär resursanvändning, hållbara trafiklösningar och en blandad och aktiv stadsmiljö. Fokus är en inkluderande stadsdel och bostäder för alla utifrån pris och behov, säger Camilla Estvall, planarkitekt och en av de certifierade Citylabsamordnarna på Norconsult.
Certifieringen av Öster om Hyllievångsparken initierades av Malmö Stad som därmed blev den första kommunen i Sverige som har certifierat en stadsdel i egen regi.
– Vi har tagit fram hållbarhetsprogrammet och stöttat i certifieringsprocessen i nära samarbete med kommunen som ännu inte hade byggaktörerna på plats. Det gör att kommunen verkligen äger frågan och kan ställa krav på framtida byggaktörer, säger Camilla Estvall.
Masthuggskajen i Göteborg
En annan stadsdel som gått i bräschen för hållbar stadsutveckling, men som har lagt upp arbetet på ett annat sätt, är Masthuggskajen i Göteborg, det första svenska stadsutvecklingsprojektet som certifierades enligt Citylab. Detaljplanen antogs 2018 och därefter togs ett gemensamt hållbarhetsprogram fram i samverkan mellan Göteborgs Stad och byggaktörerna. Programmet har sedan realiserats genom att de olika aktörerna tagit fram sina egna hållbarhetsplaner och integrerat dessa i fastighetsutvecklingen, något som blir alltmer synligt nu när stadsdelen har börjat växa fram.
Cecilia Glittsjö jobbar med certifiering och hållbarhetsfrågor på Norconsult. I sin tidigare roll på NCC Property Development arbetade hon i konsortiegruppen för Masthuggskajen med Citylab-certifieringen.
– Vi startade med en befintlig stadsdel som redan hade en egen identitet och struktur. Avstamp togs i stadsdelens historia och kultur för att skapa en ny inkluderande identitet med plats för social innovation. Målsättningen var en blandning av olika verksamheter, stora som små, och levande bottenvåningar som attraherar dem som bor, arbetar eller besöker stadsdelen. Detta framgår tydligt genom val av verksamheter och den säregna arkitektoniska utformningen av byggnaderna, säger Cecilia Glittsjö.
Utmärkande för Masthuggskajen och hållbarhetsprogrammet var delningskultur, innovation och inkluderande planering. Bland annat lät man skolklasser, föreningsliv, kulturaktörer och ungdomar medverka i utvecklingsprocessen.
– Det innovativa kommer fram genom att man har utmanat och uppmanat till att tänka nytt genom hela processen. Det har bland annat resulterat i nya tjänster, aktörer, uthyrningsmodeller, bolag för gemensam service, en gemensam plan för levande bottenvåningar, och mycket mer, säger Cecilia Glittsjö.
Vad gör en stadsdel hållbar?
Medan Masthuggskajen var ett omvandlingsprojekt med startpunkt i en befintlig stadsdel utgick man i Öster om Parken från obebyggd mark för att förlänga den befintliga stadsdelen Hyllie. De två projekten har också haft olika förhållningssätt till olika aktörers inblandning i processen. Vad har de två projektet då gemensamt? Vad är det egentligen som gör en stadsdel hållbar?
– Jag tror att det handlar om att beakta och aktivt arbeta med olika hållbarhetsaspekter, ekonomiska, miljömässiga och sociala, i alla processer. Att alla aktörer är lyhörda för de utmaningar de står inför och verkligen har viljan att förbättra. Det är en utmanande process och inte alltid så enkelt att hålla ihop, därför behövs det en stark ledning och en tydlig målsättning som alla aktörer har förbundit sig till att uppfylla, säger Cecilia Glittsjö.
– Jag håller med. En hållbar stad är en stad som vill utvecklas och förbättras, som vågar ifrågasätta Status Quo, oavsett vad det handlar om. Jag vill också lägga till ordet inkluderande som en viktig beståndsdel. En inkluderande stad är en plats där alla människor känner sig välkomna. Det kan exempelvis handla om prisvärda bostäder som är tillgängliga för ensamstående eller låginkomsttagare, en blandning av arbetsplatser och högkvalitativa grönytor, säger Camilla Estvall.
