Om Sverige ska lyckas med det gröna skiftet och nå klimatmålen till 2030 behöver landets elnät bli mer flexibelt.
Även om de nordiska länderna sitter i förarsätet börjar bristande nätkapacitet bli ett hinder för investeringar i förnybar energi, visar den nya rapporten ”The Energy Transition Readiness Index 2023”.
Rapporten The Energy Transition Readiness Index 2023 (ETRI 2023) har kartlagt 14 europeiska elmarknader.
Rapporten undersöker hur väl förberedda de är för att skapa mer förnybar energi, minska koldioxidutsläppen och nå klimatmålen som har satts upp för år 2030. Det är analytiker från Association for Renewable Energy and Clean Technology (REA), Storbritanniens största intresseorganisation för förnybar energi och ren teknik, som har genomfört rapporten, tillsammans med energihanteringsföretaget Eaton och investeringsbolaget Foresight Group.
Den största utmaningen, enligt rapporten, är energiflexibiliteten. När fossila bränslen fasas ut behöver nationella elnät kunna balansera den förnybara energiproduktionen som inte är planerbar. Endast Sverige, Norge och Finland ser ut att kunna överbrygga denna flexibilitetslucka med enkelhet tack vare stor tillgång till vattenkraft och etablerade flexibla marknader.
– När det inte finns tillräcklig flexibilitet i elsystemet kan problem som strömavbrott eller överbelastning uppstå. Lösningar kan till exempel vara energilagring och solceller som spelar roll för att avlasta och stabilisera elnätet. Detta är nyckeln till att säkerställa överkomliga elpriser och leveranssäkerhet, säger Fredrik Regnell, Sverigechef på Eaton.
Tydliga politiska mål och genomförandeplaner för att åstadkomma energiomställningen bidrar även till Sveriges höga rankning i indexet. Den dominerande energiproduktionen med låga koldioxidutsläpp gör att Sverige har färre utmaningar för att uppnå omställningen i jämförelse med andra länder. Landets bristande nätkapacitet börjar dock utgöra ett hinder för investeringar i förnybara energikällor och distribuerad energi.
– Det måste löna sig att investera i sådana här lösningar för att vi ska kunna förverkliga framtidens lågutsläppssamhälle. Vi vet att elektrifieringen ökar samtidigt som effektförbrukningen toppar och det gör att vi behöver ett robust kraftnät som tål högre belastningar och åtgärder för energieffektivisering, avslutar Fredrik Regnell.
Några av de viktigaste punkterna som lyfts fram om Sverige i rapporten är:
- Stödet för minskade koldioxidutsläpp och energiomställningen är generellt starkt men det finns vissa farhågor om kostnadseffekterna. Den politiska anpassningen och anpassningen av lagstiftningen bedöms som god.
- Bristande nätkapacitet börjar bli ett hinder för investeringar i förnybara energikällor och distribuerad energi. Digitala möjliggörare finns på plats och möjliggör flexibilitetsmarknaden genom aggregatorer. Andelen elbilar ökar, men tillgången till V2G* är begränsad.
- Marknadsreglerna är rättvisa och möjliggör tillgång till ny teknik för distribuerad energi. Flexibilitetsmarknaderna fungerar i allmänhet bra och ger tillgång till alla tekniker och marknadsaktörer.
