[Opinion] Energimyndigheten har lämnat in en rapport till regeringen med förslag på hur Sverige ska uppfylla energisparkravet enligt EU:s nya direktiv om energieffektivitet (EED).
Huvudförslaget är ett ”effektiviseringsbeting”, där energibolag åläggs uppnå en viss mängd energieffektivisering hos kunderna. En flexibel modell med stor potential, anser Energieffektiviseringsföreningen (Eneff).
– Eneff har länge velat se ett styrmedel likt energieffektiviseringsbetinget, och ser positivt på Energimyndighetens förslag. Det är en lösning som inte bara är kostnadseffektiv, utan som också sätter fokus på energieffektivisering i stället för att enbart prata om tillförsel, säger Lotta Bångens, vd på Eneff, Sveriges intresseorganisation för energieffektivisering.
Att energibolagen åläggs uppnå en viss mängd energieffektivisering hos sina eller andras kunder ger stor flexibilitet i hur de uppnår sitt mål, vilket skapar incitament för att identifiera och undanröja hinder för energieffektivisering hos energianvändarna.
Eneff välkomnar Energimyndighetens förslag på styrmedel
Det är ett styrmedel som inte bara kan sänka energianvändningen, utan också främja en ny marknadsdynamik där energieffektivisering sätts i fokus. Energibolagen kommer således att behöva börja intressera sig för effektivisering och se fördelarna med det – i stället för att bara titta på ökad tillförsel och utbyggd kapacitet i näten som lösning på problemen.
Energieffektiviseringsbetinget kan sedan även kompletteras med riktade investeringsstöd för att säkerställa energieffektivisering inom specifika områden, som äldre byggnader eller energieffektivisering i socialt utsatta områden. Detta ger möjlighet att skräddarsy lösningar där behoven är som störst och fånga upp ytterligare potential, även riktade åtgärder för att minska effekttoppar skulle kunna innefattas.
Alternativa förslag och kostnader
Energimyndigheten har även analyserat en alternativ modell där staten subventionerar energieffektiviseringsåtgärder via ett system med så kallade omvända auktioner. Med det menas att aktörer söker stöd i konkurrens – och den som kan erbjuda tjänsten energieffektivisering till lägst kostnad beviljas stöd.
Myndighetens beräkningar visar att kostnaderna för att nå energisparkravet till 2030 uppgår till sex till åtta miljarder kronor. Av dessa är kostnaderna för subventioneringsmodellen med omvända auktioner något högre än för energieffektiviseringsbetinget.
Om Sverige inför ett energieffektiviseringsbeting tas inte medel från skattebetalarna – vilket subventioneringsmodellen med omvända auktioner skulle göra – utan de kommer i stället in via energibolagen och elräkningarna. Energimyndighetens beräkningar visar att den ökade kostnaden för el- och fjärrvärmekunder skulle vara väldigt liten, uppskattningsvis ett påslag på 0,7 öre per kWh under en fyraårsperiod (om modellen införs fullt ut från 2027). Modelleringar av elsystemet visar samtidigt att elpriserna kan bli några ören lägre när efterfrågan minskar, vilket skulle uppväga kostnadsökningen. Detta innebär alltså att betinget totalt sätt skulle generera en lägre energinota!
”Efficiency First” i praktiken
Med energieffektiviseringsbetinget tar Sverige även ett stort steg mot att leva upp till EU:s princip om ”Efficiency First” – att energieffektivisering ska prioriteras framför att öka energitillförseln. Styrmedlet förändrar också energibolagens roll i grunden.
– I dag är energibolagens fokus främst att öka tillförsel och kapacitet för att möta behoven. Med ett energieffektiviseringsbeting blir det i stället deras uppgift att hjälpa kunderna att använda mindre energi. Jag se framför mig ett system där energibolag samverkar med företag som levererar energieffektivisering för att uppnå kundernas behov så billigt som möjligt. Det blir en avgörande förändring! säger Lotta Bångens.
Ett energieffektiviseringsbeting ger energibolagen ett annat förhållande till sina kunder, man blir inte bara en ”energiräkning” utan i stället en leverantör av lösningar. Det ökar även kunskapen om hur energieffektivisering kan bidra till att lösa framtida utmaningar i vårt energisystem.
Energimyndighetens förslag på effektiviseringsbeting möter alltså inte bara EU:s krav – det är också en motor för Sveriges klimatomställning och en strategisk investering i framtiden. Med energibolag som aktivt arbetar för energieffektivisering kan Sverige minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och samtidigt stärka sin konkurrenskraft på den globala marknaden.
Energieffektiviseringsföreningen (Eneff) är en medlemsstyrd intresseorganisation som arbetar för att utveckla och säkerställa marknaden för energieffektivisering. Eneffs vision är att energin ska räcka till alla. Eneff samlar leverantörer och beställare av energitjänster och produkter, samt andra parter som vill se en bättre marknad för energieffektivisering i Sverige. Bland Eneffs medlemmar finns entreprenörer, konsulter, byggföretag, installationsföretag, branschorganisationer, föreningar, fastighetsägare med flera.
