Solen skiner, snön gnistrar och isbanan ligger blank och nyplogad.
Just idag har många människor tagit sig ut på isen.
En del för att grilla, andra för att promenera eller bara ta sig en sparktur på någon av stadens uppkopplade lånesparkar. IoT Sverige har besökt projektet Arctic IoT i Luleå.
Det är samling nere på isbanan, vid Södra hamnplan. Luleå kommun är projektägare för Arctic IoT, ett prototyputvecklingsprojekt som finansieras genom IoT Sverige. Den här dagen har projektledaren Urban Persson samlat ihop alla aktörer som ingår i projektet. De ska träffa Business Sweden och IoT Sverige för att tillsammans spåna kring utveckling och internationalisering.
–Arctic IoT är ett samverkansprojekt mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv. Flera av Luleås spetsföretag inom Tech är med i projektet och för dem är det naturligtvis intressant att blicka utanför Sveriges gränser, säger Urban Persson, verksamhetsarkitekt vid enheten Digital utveckling på Innovation & Utveckling Luleå kommun.
Uppkopplad och uppskattad isbana
Isbanan har blivit ett populärt besöks- och rekreationsområde. Vid fina dagar är det fullt av människor som söker sig hit för att åka skridskor, spark, promenera och grilla vid någon av kommunens eldstäder.
–Isbanan betyder jättemycket för Luleåborna och det är tack vare den som idén till det här projektet föddes. Vi började fundera på hur vi med hjälp av digitala medel kan utveckla och tillgängliggöra den ännu mer, säger Michael Nilsson, projektledare på Institutionen för System- och Rymdteknik vid Luleå tekniska universitet
Tankarna mynnade ut i prototyputvecklingsprojektet Arctic IoT. Målet är att ta fram en app där besökare ska kunna se olika uppgifter före, under och efter besöket på isbanan.
Test av flera olika lösningar
Projektet är just nu inne i en intensiv fas där olika sensorlösningar testas i arktiskt klimat. Två väderstationer är uppsatta som mäter luftfuktighet, hur mycket det blåser och hur kallt det är. Andra typer av sensorer finns vid kommunens eldstäder, en som mäter värme och en annan hur mycket ved som finns kvar i vedlådorna. Det finns även sensorer som mäter vattentemperaturen i en isvak för vinterbadare. I tillhörande bastu intill finns värmesensorer uppsatta som signalerar om den är uppvärmd eller inte.
En särskilt uppskattad satsning är kommunens sparkar som finns längs isbanan, gratis att låna och nu även uppkopplade.
–Vi har försett sparkarna med sensorer och i vår prototyp-app visas om en spark är ledig eller upptagen samt var på isbanan den är i realtid, berättar Urban Persson.
Visualiseringen görs med kommunens egna kartverktyg som grund. På kartan är alla faciliteter utmärkta med GPS-positioner.
Problem vid väderomslag
Det unika med projektet är att testa sensorlösningar i arktiskt klimat. Hur klarar tekniken snö och kyla? Hittills kan projektteamet konstatera att själva kylan inte skapat nämnvärda problem, även om det är lite tidigt att veta hur exempelvis batteritider påverkas. Däremot har snabba väderomslag, från nollgradigt och regn till minusgrader och blåst, påverkat tekniken.
–Is- och snöbildning har vid några tillfällen skapat problem för exempelvis våra väderstationer och även sensorerna som räknar antalet besökare har påverkats, säger Urban Persson.
Hitta nya angreppssätt med IoT
Projektet har även ett mer övergripande mål – att lära sig mer om tekniken, hitta nya angreppssätt och användningsområden för IoT. Luleå kommun har tidigare testat IoT-lösningar inom parkförvaltningen och för livbojar. I det här projektet skapas ytterligare insikter och mer integrerade lösningar som framgent kan användas inom andra områden.
–Vi har till exempel pratat om att tillämpa IoT-lösningar för att mäta snödjup eller snötyngd på tak. Även att använda IoT på olika sätt inom välfärden, exempelvis genom trygghetsskapande teknik inom äldreomsorgen, säger Hanna Westergaard, enhetschef vid enheten Digital utveckling på Innovation och Utveckling, Luleå kommun.
Skala upp – en knäckfråga
När projektet avslutas behövs en plan för att ta insikterna vidare. Just uppskalning är en knäckfråga för många innovationsprojekt. Det är även något som projektet Arctic IoT redan börjat prata om.
–Det handlar om att ta insikterna från projektet vidare. Att hitta strategier för att kunna dela och samköra data. Det är först då som kommunen kommer att kunna dra nytta av tekniken på allvar, menar Hanna Westergaard.
Samlad kompetens
I projektet ingår förutom Luleå kommun, Luleå tekniska universitet, företagen Grepit, ThingWave och det kommunala bolaget Lunet. Alla parter bidrar med olika kompetenser och ingångar, något som utgör en styrka i projektet. Projektteamet ser stora möjligheter med att bygga vidare på de lärdomar som skapas.
Platsen för testerna av IoT i arktiskt klimat är Luleås 10 km långa isbana som varje år plogas och underhålls av kommunen.
–Nästa steg kan vara att även koppla på AI (Artificell Intelligens) för ännu smartare lösningar nu när vi har börjat samla in data, säger Michael Nilsson.
–Varför inte öppna upp Luleå som en testbädd för andra externa aktörer som vill testa IoT-lösningar i tufft klimat och i våra miljöer, spånar Hanna Westergaard vidare.
Projektet pågår fram till och med oktober 2023.
