2020 har sannerligen bjudit på utmaningar, för alla. Förutom den pågående pandemin är ökande krav på hållbarhet och hänsyn till miljön ständigt närvarande för tillverkande företag. Cirkulär ekonomi är en viktig del av arbetet med hållbarhet. Rent konkret handlar det inte minst om att återvinna och använda produkter som tidigare har slängts på sophögen.
Det är det svårt att komma på några invändningar mot återvinning. Problemet för tillverkande företag är att återanvändning lätt blir en kostnad. I alla fall i jämförelse med tillverkning av produkter som är mer “slit och släng”-betonade.
Men det finns lösningar på problemen. Och i grund och botten handlar det om att mer medvetna konsumenter, som ställer högre krav på hållbarhet, i ökad utsträckning kan förväntas välja produkter som är enklare att återvinna. Det är en stark grundläggande drivkraft för att satsa på produkter som går att återvinna.
Underlätta reparationer
Varför slängs till exempel elektronikutrustning? En stor anledning är att den går sönder. Det är för krångligt och dyrt att reparera den. I vissa fall har trasig utrustning blivit omodern, men i de fall som den fortfarande duger vore det bra om det gick att reparera den. En annan aspekt är att elektronisk utrustning i dag ofta slängs för att det är för krångligt och dyrt att fixa nödvändiga uppgraderingar av enstaka komponenter.
Det här har vissa tillverkare tagit fasta på. Dell designar till exempel sina bärbara datorer av typen Latitude med utbytbara batterier, standardiserade lösningar för att fästa komponenter och utan kvicksilver och lim. Det gör inte bara att det blir enklare att reparera och uppgradera datorerna, de blir också mer återvinningsbara. Enligt Dell är en Latitudedator återvinningsbar till mer än 97 procent.
Tillverka om och om igen
Återtillverkning, rekonditionering och remanufacturing, är benämningar på en trend som förväntas växa explosivt under de närmaste tre åren. Det är en hörnsten i en cirkulär ekonomi som redan har blivit populär. I Europa har företag som ägnar sig åt återtillverkning redan en sammanlagd omsättning på 30 miljarder euro, cirka 308 miljarder kronor, och sysselsätter 190 000 personer. Trots det är andelen återtillverkning jämfört med nytillverkning bara 1,9 procent. Så det finns en enorm potential för tillväxt.
För att tillverkande företag ska kunna tjäna pengar på att återvinna, och även förbättra, produkter måste de skapa tjänstebaserade organisationer. Till att börja med måste de kunna spåra de nytillverkade produkterna, veta vilka komponenter som ingår i dem och ha välgrundade uppfattningar om de troligaste anledningarna till att de har gått sönder, vilket kan variera beroende på ålder och skick. Om all dess data finns tillgänglig blir det enklare att ersätta delar av en produkt med återvunnet material.
Återtillverkning och återvinning hänger självklart ihop. Vi kan förvänta oss omfattande lagstiftning vad gäller återvinning under 2021. Ett exempel är förbud mot engångsdetaljer av plast i matförpackningar.
Ett exempel som ligger nära den vanliga konsumenten är Swappie, ett finskt företag som bedrivit e-handel i Sverige sedan 2018 med rekonditionerade Iphone. Affärsidén är att erbjuda mobiler som ska vara i samma skick som nya. Ett annat exempel är Remake som beskrivs som ett modemärke för Stadsmissionen i Stockholm. Affärsidén är att tillverka unika plagg av insamlat material, med målet att nå ökad kvalitet och livslängd.
Cirkulär ekonomi, återvinning och återtillverkning
Det allra största hindret mot lönsam återvinning och återtillverkning är svårigheter att hantera råvaror och andra grundläggande material. Det behövs IT-lösningar för det, liksom det behövs för att hålla reda på återvunna varor som ska repareras och behandlas på andra sätt.
En illustration av problemen är att enbart i Storbritannien beräknas 50 miljoner liter färg för bruk i hemmen slängas varje år. Erkänn att du också har gamla färgburkar ståendes där hemma. Det finns redan företag som specialiserar sig på att rekonditionera färg som annars skulle slängas.
Om coronapandemin har fört med sig något gott, så är det kanske en ökad handlingskraft för att ta itu med problem. Jag tror att den ökade handlingskraften kommer att komma till nytta 2021 i arbetet med att skapa en mer hållbar tillverkande industri. Mindre slit och släng, fler reparationer, mer återvinning och återtillverkning, ja, de blir viktiga ingredienser i arbetet mot en cirkulär ekonomi.