På COP29 är klimatfinansiering i fokus. Men ambitiösa mål är bara halva lösningen. Rika länder måste ta ledningen och finansiera de mest sårbara samhällena, anser research-organisationen Swedwatch.
– Utan ett inkluderande och rättighetsbaserat stöd ekar löftet om klimatfinansiering tomt, säger Lubna Hawwa, programansvarig på Swedwatch.
Inför klimattoppmötet COP29 i Baku ställer sig Swedwatch bakom kravet om att prioritera ett rättvist mål för klimatfinansiering (officiellt kallat New Collective Quantified Goal, NCQG). Det vill säga ett mål som kan möta de omfattande kostnader som krävs för klimatinsatser i låg-och medelinkomstländer. Totalt beräknas summan uppgå till minst 5,8 biljoner dollartill år 2030. Kravet ställs från låg- och medelinkomstländer och civilsamhällesorganisationer.
–Trots minimala koldioxidavtryck drabbas de fattigaste och mest klimatutsatta länderna, exempelvis små ö-nationer, av de allvarligaste konsekvenserna. Rika länder med de historiskt största utsläppen måste därför ta ledningen och öka det bidragsbaserade stödet, säger Lubna Hawwa, som leder Swedwatchs arbete med klimaträttvisa.
– Pengarna bör samlas in från innovativa källor som skatter och avgifter på stora förorenande verksamheter, som utvinning av fossila bränslen. Utan det här stödet kommer klimatkrisen att fördjupa ojämlikheter inom och mellan länder,
Klimatfinansiering genom lån förvärrar skuldsättningen
År 2009 lovade de ekonomiskt utvecklade nationerna att mobilisera 100 miljarder dollar årligen till år 2020 för klimatåtgärder. Målet nåddes dock först år 2022, och bara en liten del av medlen gick till anpassningsåtgärder. Dessutom bestod hela 70 procent av klimatfinansieringen mellan 2016 och 2022 av lån snarare än bidrag, till mottagarländerna.
– Det här innebär att de måste betala tillbaka större delen av pengarna med ränta, vilket ökar deras redan tunga skuldbörda, säger Lubna Hawwa.
Enligt International Institute for Environment and Development betalade 58 av låginkomstländerna och de mest klimatutsatt länderna tillbaka 59 miljarder USD i skulder till långivare under 2022 – mer än dubbelt så mycket som de 28 miljarder dollar de tog emot i klimatfinansiering samma år.
– Vi hör hur ledare i Sverige och EU pratar om att den privata finansieringen för klimatåtgärder måste öka, men det här fungerar inte för anpassningsåtgärder eller för att ersätta skador och förluster, eftersom det ofta saknas affärsmöjligheter eller att avkastningen på investeringen är för låg. Det här lämnar hårt drabbade länder och samhällen kämpande med att hantera ökande förluster och skador, medan skulderna växer, säger Lubna Hawwa.
EU är fortfarande den största bidragsgivaren till internationell klimatfinansiering och har en viktig roll när det gäller att stödja de mest drabbade länderna med ytterligare bidrag. En ny analys från Climate Action Network (CAN) visar dock en oroande trend där lån fortfarande starkt prioriteras; under 2022 var det bara 45% av klimatfinansieringen från EU medlemsländer som gavs genom bidrag, resterande var lån, kapitalinvesteringar och garantier.
Ojämlika investeringar i förnybar energi
En annan aspekt av orättvisan när det gäller klimatfinansiering är fördelningen av investeringar i förnybar energi. Även om investeringar i förnybart nu överträffar fossila bränslen, är de flesta koncentrerade till avancerade ekonomier och till Kina.
Dessutom saknar förnybara projekt i låg- och medelinkomstländer ofta tillräckliga skyddsåtgärder för mänskliga rättigheter och ger varken tillgång till energi som människor har råd med, eller arbetstillfällen för lokalbefolkningen, vilket fördjupar ojämlikheten snarare än minskar den.
– Det här lämnar majoriteten av världens befolkning utan det stöd de behöver för att kunna få tillgång till en rättvis omställning. Den här ojämlika fördelningen är inte bara orättvis utan hotar även det globala målet att begränsa temperaturökningen till under 1,5 grader, säger Lubna Hawwa.
Swedwatch krav på Azerbajdzjan som värd för COP29
Då COP29 återigen hålls i ett land med allvarliga problem när det gäller mänskliga rättigheter, betonar Swedwatch hur viktigt det är att civilsamhället kan agera som en väktare, (”watch dog”).
Swedwatch upprepar också sitt krav på att klimatförhandlingarna måste vara inkluderande och att civilsamhället måste få delta.
– Det finns väldigt oroande rapporter om gripanden och tystande av journalister och kritiska röster. Som värd för dessa viktiga förhandlingar måste regeringen i Azerbajdzjan säkerställa ett tryggt och inkluderande utrymme där alla röster – inklusive fria medier, civilsamhället och aktivister – kan göra sina röster hörda och där ansvar kan utkrävas, säger Lubna Hawwa.
Swedwatch följer COP29 digitalt
Swedwatch har inga egna engagemang på COP29 utan kommer följa konferensen digitalt. Som en del av Concords arbetsgrupp för klimat- och miljörättvisa har Swedwatch gett feedback på vad den svenska delegationen och EU-delgationen bör fokusera på, framför allt när det gäller att fasa ut fossila bränslen, ett nya finansiellt mål och civilsamhällets möjlighet att delta vid klimatförhandlingarna.
Läs hela analysen: Revealing the injustice in climate finance
Swedwatchs uppmaningar till Sverige och EU inför COP29
Tillsammans med 18 andra svenska civilsamhällesorganisationer, koordinerat via Concord, uppmanar Swedwatch till:
- Finansiering för de mest drabbade grupperna och länderna.
- Minskade utsläpp och ett slut på användandet av fossila bränslen.
- Ökade anpassningsåtgärder.
- Inkluderande beslutsfattande och bred delaktighet.
- Sverige bör åta sig att bidra till både the Green Climate Fund och till den nya klimatfonden för skador och förluster som man enats om på FN:s klimatmöte år 2022.
FAKTARUTA: Klimatfinansieringen i siffror – de mest utsatta lämnas utanför
- De ekonomiskt minst utvecklade länderna (LDC – Least Developed Countries) och små ö-nationer under utveckling (SIDS- Small Island Developing States) får inte en rättvis finansiering – år 2022 handlade det om 18 procent respektive tre procent av den totala klimatfinansieringen.
- Urfolk skyddar majoriteten av världens biologiska mångfald, samtidigt gick mindre än en procent av det internationella klimatbiståndet till urfolks markrättigheter och skogsförvaltning mellan åren 2011–2020.
- Trots att småskaliga jordbrukare producerar en tredjedel av världens mat får de bara 2 procent av klimatbiståndet.
- Mellan åren 2003 och 2016 gick mindre än 10 procent av klimatfinansieringen uttryckligen till lokala insatser.
- Endast 0,01 procent av all global finansiering stöder projekt som hanterar både klimatförändringar och kvinnors rättigheter.
- De 10 mest sårbara länderna får mindre än en procent av de totala medlen för klimatanpassning, trots deras stora utsatthet.
Swedwatch är en ideell och politiskt obunden researchorganisation. Målet är att företag, investerare och stater ska ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljö och att rättighetsinnehavare kan göra sina röster hörda.
