Offentlighetens inköp har en betydande klimatpåverkan. Men bara var tredje organisation uppger att den i hög utsträckning analyserar inköpens påverkan på kilmatet.
Upphandlingsmyndigheten har nu uppdaterat stödet för miljöspendanalys och publicerat över 250 klimatindikatorer för att underlätta arbetet.
Med en samlad köpkraft på över 900 miljarder kronor om året, eller cirka en sjättedel av BNP, har offentlig sektor en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle och för att nå uppsatta klimatmål. Den analys som Upphandlingsmyndigheten gjorde 2021 (baserad på data från 2019) visade att påverkan på klimatet till följd av offentliga inköp då uppgick till 23,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, (CO2-e).
Det är en betydande del av den svenska klimatpåverkan.
– Genom att arbeta strategiskt med inköpen och ställa klimatkrav i upphandlingar kan upphandlande organisationer minska sin klimatpåverkan och bidra till att Sverige når uppsatta klimatmål, säger Maike Bäcklin, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
En förutsättning för att kommuner, regioner eller staten ska kunna arbeta strategiskt och ställa relevanta klimatkrav är att organisationerna analyserar sina inköps klimatpåverkan. Men det är bara en av tre organisationer som i hög utsträckning gör, enligt den nationella upphandlinsgenkäten från 2022.
– Men vi hoppas att det blir fler nu när vi uppdaterat vårt stöd för att göra miljöspendanalyser, säger Maike Bäcklin.
Steg-för-steg-guide och uppdaterade indikatorer
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats, exempelvis klimatpåverkan.
Upphandlingsmyndighetens uppdaterade stöd för att göra miljöspendanalyser består bland annat av en steg-för-steg-guide och rekommendationer för hur resultatet kan tas vidare samt över 250 aktuella klimatindikatorer som visar påverkan på kilamtet utryckt per krona.
– Genom att uttrycka klimatbelastningen i kronor är det enkelt för exempelvis en kommun eller region att se hur stor klimatpåverkan som organisationens inköp av varor och tjänster leder till. Då blir det lättare att göra val som minskar organisationens påverkan, säger Maike Bäcklin.
Om en upphandlande organisation själv skulle räkna om inköpens vikt, volym eller timmar till klimatpåverkan skulle det krävas resurser och kompetens som sällan finns.
Indikatorerna som visar klimatbelastningen per krona har tagits fram baserat på uppgifter med perspektiv eller metoder för process-LCA. Det är samma typ av livscykelanalys som används i standardiserade miljövarudeklarationer (EPD). De har utvecklats av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Upphandlingsmyndigheten. Ingående klimatdata kommer både från data ägd av IVL, i form av databaser och publikationer, samt externa data så som livscykelanalyser för varor och tjänster, forskningsartiklar, utredningar och bransch- och myndighetsrapporter samt hållbarhetsredovisningar.
Koldioxidekvivalenter (CO2-e): är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser bidrar olika mycket till växthuseffekten och den global uppvärmningen. Det är exempelvis stor skillnad på i vilken utsträckning som koldioxid, lustgas och metan påverkar klimatet.
En av tre organisationer analyserar inköpens klimatpåverkan
Svaren i nationella upphandlingsenkäten från hösten 2022, där över 700 upphandlande organisationer besvarade frågor om inköp, visar att var tredje organisation uppger att de i hög utsträckning analyserar inköpens klimatpåverkan. Offentliga bolag är bäst på att analysera sin klimatpåverkan – hälften av dem gör det. Sämst är de statliga myndigheterna där drygt var fjärde gör det.
Enkäten visar också att drygt hälften (52 procent) av organisationerna svarade att de i hög utsträckning ställer klimatkrav i upphandlingar. Drygt 60 procent av regionerna och de offentliga bolagen gör det i hög utsträckning medan det bara är 41 procent av de statliga myndigheterna som gör det.
Olika sätt att beräkna inköpens klimatpåverkan
SCB och Upphandlingsmyndigheten beräknar klimatpåverkan till följd av offentlig konsumtion respektive offentliga inköp. Enligt SCB uppgick den offentliga konsumtionens klimatpåverkan 2019 till 9,5 miljoner ton CO2-e att jämföra med Upphandlingsmyndighetens miljöspendanalys som visar att de offentliga inköpens klimatpåverkan uppgick till 23,5 miljoner ton CO2-e. Vad beror skillnaden på? En skillnad är att miljöspendanalysen inkluderar investeringar vilket SCB:s siffra inte gör. De offentliga investeringarnas klimatpåverkan enligt SCB uppgick 2019 till 3,9 miljoner ton CO2-e.
