Hållbara innovationsföretag har svårt att få bankfinansiering. En förklaring kan vara att nytänkarna bryter mot normer i näringslivet, vilket gör det svårt för traditionella finansiärer att värdera dem.
Det framkommer i en ny avhandling i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.
– Många hållbara innovationsföretag verkar helt sakna tillgång till traditionell bankfinansiering, vilket i hög utsträckning hämmar deras tillväxtpotential. Detta trots att företagen visar på flerårig marknadsetablering, hög grad av teknologisk mognad och i media omnämns som viktiga aktörer för den hållbara omställningen, säger Linda Hällerstrand, forskare i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet och författare till avhandlingen ”Sustainable Ventures And External Financing: Empirical Insights On The Financing Access Gap”.
Linda Hällerstrand Foto: Staffan Westerlund
I sin avhandling har hon intervjuat nyckelpersoner från sammanlagt 53 svenska företag med tydlig hållbarhetsprofil. Gemensamt för företagen är att de är innovativa och utvecklar ny hållbar teknologi inom bland annat den biobaserade industrin. Samtliga företag har god kreditvärdighet, men de upplever trots detta stora begränsningar i tillgången till extern finansiering.
Problematiskt om industrin ska kunna bidra till att vi når FN:s hållbarhetsmål, anser Linda Hällestrand.
– Industrin spelar en avgörande roll för att nå FN:s mål om hållbar utveckling. Redan idag finns många framgångsrika företag i Sverige som aktivt jobbar med dessa hållbarhetsmål men en förutsättning för att de ska få en reell påverkan på samhället är att de beviljas finansiella medel för att kunna skala upp sin verksamhet.
Synen på hållbara innovationer behöver förändras
Avhandlingen visar att företagen föredrar traditionell lånefinansiering, från exempelvis banker, eftersom det borgar för långsiktighet och bibehållet ägande av det egna företaget.
– Bristen på finansiering från traditionella långivare kan bero på att företagen tenderar att avvika från finansiärernas inarbetade normer och förväntningar om vad som utgör ett finansieringsbart företag, säger Linda Hällerstrand.
Men även riskkapital attraherar företagen, det vill säga kapital som investeras i nystartade företag med stor potential men hög risk som befinner sig i en utvecklingsfas.
Som alternativ till de traditionella långivarna finns de industriella finansiärerna, det vill säga andra, större, företag. Industriella finansiärer visar ett växande intresse för de hållbara företagen. Den typen av finansiering är dock förknippad med risker för de hållbara företagen. Till riskerna hör förlorat majoritetsägande och inflytande i det egna företaget, samt inlåsningseffekter genom att det större företaget kräver ensamrätt på det mindre företagets teknologi- och kunskapsutveckling.
Avhandlingen utmynnar i några rekommendationer. Bland annat rekommenderas de hållbara företagen att skapa en mix av olika externa finansiärer. De traditionella finansiärerna rekommenderas att utveckla nya utvärderingsmodeller och införa riktade kriterier för att bättre inkludera hållbara företags långsiktiga värde.
– Synen på hållbara innovationer behöver förändras och i högre utsträckning inkludera ett normbrytande entreprenörskap, säger Linda Hällerstrand.
Länk till avhandlingen här: ”Sustainable Ventures And External Financing: Empirical Insights On The Financing Access Gap”
