Kapacitetsbrist i elnätet är en utmaning för många av Sveriges kommuner. Det kan sätta käppar i hjulet för allt från näringslivssatsningar till elbilsladdning och nya bostadsområden.
I Arboga ska ett nytt simuleringsverktyg för effektförbrukning underlätta planeringen av elnäten när kommunen växer. Verktyget har utvecklats av Energikontoret i Mälardalen.
I Arboga är det trångt i elnätet – liksom i många svenska städer och kommuner. Men exakt hur och när påverkas kommunens utvecklingsmöjligheter av el-brist? Det ska verktyget Effektsimulering Arboga kunna ge svar på genom att simulera och visualisera effektanvändningen i kommunen.
Ivan Barck, på Energikontoret i Mälardalen har utvecklat simuleringsverktyget för Arboga.
Syftet är att ge kommunen, nätägare och andra aktörer en övergripande bild av och ökad förståelse för hur elförbrukningen varierar geografiskt inom olika sektorer. Så att de redan på planeringsstadiet ska kunna fatta bästa möjliga beslut kring hur elnäten ska förstärkas när kommunen växer.
“Många kommuner är oroliga och osäkra på hur kapacitetsbristen påverkar dem. En utmaning är att nätägare inte kan dela information om den lokala elanvändningen eftersom de hämtar data från anslutna kunder”, säger Ivan Barck, projektledare på Energikontoret i Mälardalen som har utvecklat simuleringsverktyget för Arboga.
Kombinerar data från SCB och schabloner för simulering
Effektsimulering Arboga använder inte heller nätägarnas faktiska uppgifter, utan kombinerar information från kommunens planer och strategier med nationell statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och schabloner för elförbrukning. På så vis får man en helhetsbild som räcker långt.
“På sätt och vis följer vi branschpraxis och vi gör egentligen samma beräkningar som nätägarna. Den stora skillnaden är att vi klumpar ihop ett flertal elförbrukare och tillämpar schabloner för total elförbrukning och dygnsvariationer, vilket ger en relativt pricksäker simulering”, säger Ivan Barck.
Han anser att kommuner i Sverige – genom tillgången till statistik och öppna data – har fantastiska och förmodligen världsunika förutsättningar för att göra den här typen av analyser. Och att det också är nödvändigt.
“Vi måste studera elanvändning på den här nivån för att förstå hur samhällsutvecklingen påverkar behovet av lokal nätutveckling. Gör vi inte det kommer den nödvändiga elektrifieringen av samhället bromsa in, och vi riskerar att missa det nationella klimatmålet om nollnettoutsläpp av växthusgaser till år 2045”, säger Ivan Barck.
Vill tillämpa metoden i fler kommuner
Den första versionen av simuleringsverktyget för Arboga kommun innehåller prognoser till och med år 2035 och omfattar bostäder, näringsliv och transporter.
“Vi ska också lägga till data för offentliga verksamheter och solelsproduktion och fler funktioner. Målet är att ta fram en metod som kan tillämpas i fler kommuner och vi hoppas inspirera andra som står inför liknande utmaningar”, säger Ivan Barck.
En nationell satsning
Behovet av bättre kommunal energiplanering är inget unikt för Arboga kommun. Därför har Energimyndigheten fått i uppdrag från regeringen att stärka lokal och regional energiplanering.
“Vi ser i utlysningar från Energimyndigheten att de nu gör samma analys som vi gjorde för flera år sedan, att det finns ett stort behov av metoder och verktyg för lokal el- och effektplanering. Det känns därför extra kul att vi redan nu har konkreta resultat att dela med oss av.”, säger Ivan Barck.
Verktyget Effektsimulering Arboga utvecklas inom ramen för projektet Elsmarta Östra Mellansverige, som medfinansieras av Europeiska unionen.
Läs mer om projektet här: Energikontoret i Mälardalen
