Svenska gjuterier har världens lägsta koldioxidavtryck vill bli helt fossilfria
Hem MILJÖ Svenska gjuterier har världens lägsta koldioxidavtryck vill bli helt fossilfria

Svenska gjuterier har världens lägsta koldioxidavtryck vill bli helt fossilfria

Publicerat av: Redaktionen

Svenska gjuterier har världens lägsta koldioxidavtryck vill bli helt fossilfria

Svenska gjuterier producerar varje år 300 000 ton gjutna delar till verkstadsindustrin. Utan gjuterier ingen fordonstillverkning. Nu ska svenska gjuteriindustrin bli fossilfri. Utan att tappa i konkurrenskraft.

Svenska gjuteriindustrin har redan världens lägsta koldioxidavtryck, men vill bli helt fossilfri. Samtidigt som EU sjösätter Green Deal genomför RISE, tillsammans med Svenska Gjuteriföreningen, branschens största hållbarhetsprojekt någonsin. Med forskningsprojektet GRETA pekar branschen ut riktningen mot framtiden.
– Hållbarhetsfrågorna utmanar och sporrar branschen. Hållbarhet kräver effektivare produktion och smartare resursanvändning. Samtidigt leder ökad hållbarhet till ökad konkurrenskraft gentemot omvärlden. Det är helt enkelt så att dagens verkstadsindustri efterfrågar klimatdeklarerade produkter, säger Åsa Lauenstein, doktor i materialvetenskap och senior forskare på RISE.

Svensk gjuterinäring innefattar allt från de stora fordonsjättarna till små familjeägda design- eller möbelföretag. Svenska gjuterier har ofta en stark lokal förankring men kundkretsen är global liksom utmaningarna.
– En hållbar framtid kräver mer än att vi löser dagens problem. Vi måste fråga oss vilka produkter vi behöver i morgon. Hur ser de ut och hur designas de för största möjliga resurssnålhet. Det är kanske den viktigaste delen i projektet, säger Åsa Lauenstein.

Genom att bland annat minska energiåtgången och hitta hållbara alternativ till gasol och koks kan svensk gjuteriindustris koldioxidutsläpp bli ännu lägre. Dessutom behöver branschen lära sig mer om hur råvaror och restprodukter kan användas och återanvändas.
– Gjuterierna förbrukar stora mängder sand. Här behöver man titta på om vi kan återanvända den? Eller om vi kan använda den till något annat. Till exempel betong, säger Åsa Lauenstein.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>