Intel vill inte längre bara tillverka processorer för sig självt.
När AI driver upp efterfrågan på beräkningskraft blir tillgången till avancerad chipproduktion samtidigt en fråga om ekonomi, säkerhet och geopolitik.
Det var ett centralt budskap när Intel presenterade sin teknikutveckling från mikroprocessorns födelse till dagens satsning på så kallad foundry-verksamhet.
Intel blickar gärna tillbaka på en historia fylld av tekniska genombrott. Men under företagets framträdande handlade det minst lika mycket om framtiden: om artificiell intelligens, avancerade fabriker och kampen om kontrollen över världens mest avancerade halvledartillverkning.
En av de viktigaste berättelserna går tillbaka till 1971. Den japanska kunden Busicom ville utveckla en ny generation kalkylatorer och behövde flera olika kretsar. Intel valde i stället att utveckla en programmerbar lösning som kunde samla funktionerna i ett enda chip.
Det blev en avgörande punkt i företagets historia.
”Vad händer om vi gör ett chip? Då blir det mer flexibelt och vi kan använda mjukvara.”
Lösningen lade grunden för Intels verksamhet inom mikroprocessorer och utvecklingen som senare ledde fram till de processorer som dominerat persondatorer och servrar.
Intel lyfte även fram USB som exempel på hur ett tekniskt genombrott kan få stor spridning när en teknik görs tillgänglig för hela industrin. Företaget valde att släppa patenträttigheter så att andra tillverkare kunde integrera tekniken i sina produkter.
Men det är framför allt halvledartillverkningen som står i centrum för Intels nya strategi.
Från egna chip till en öppen fabrik
Fram till 2021 användes Intels fabriker i huvudsak för företagets egna produkter. Därefter öppnade Intel dörren för externa kunder genom sin foundry-verksamhet.
Bakgrunden är enkel: det blir allt dyrare och mer tekniskt komplicerat att bygga fabriker som kan tillverka de mest avancerade chipen.
”Jag får allt högre kostnader för att bygga fabriker, så vi bestämde oss för att öppna upp dem för andra kunder”, sade Intel-representanten under framträdandet.
Satsningen placerar Intel i direkt konkurrens med de företag som redan dominerar kontraktstillverkningen av avancerade halvledare.
Enligt presentationen finns det i praktiken bara tre företag med kapacitet att tillverka de allra mest avancerade chipen i stor skala: Intel, TSMC och Samsung.
Det gör den geografiska koncentrationen av produktionen till en strategisk fråga.
TSMC har huvuddelen av sin avancerade produktion i Taiwan, medan Samsung har sin huvudsakliga bas i Sydkorea. Intel bygger samtidigt ut sin produktion i USA och Europa, bland annat genom anläggningen i Irland.
”Om du har produktion på västra halvklotet blir det en faktor.”
30 miljarder dollar för en fabrik
Att flytta eller bredda den avancerade produktionen är dock inget som sker snabbt.
Intel uppskattar kostnaden för att bygga en ny avancerad fabrik till omkring 30 miljarder dollar och byggtiden till fyra–fem år.
Samtidigt blir själva tillverkningsprocessen allt mer avancerad. Intel beskrev bland annat hur extremt ultraviolett ljus, EUV, används för att kunna tillverka allt mindre strukturer på halvledarens yta.
Processen kräver avancerad optik, vakuum och mycket exakt hantering av material. Talaren jämförde komplexiteten med den tekniska nivå som tidigare förknippades med raketvetenskap.
”Jag tror att raketvetenskap börjar kännas som något från en tidigare era när man jämför med det här.”
Poängen är att varje generation av halvledare kräver stora investeringar i både forskning och tillverkningskapacitet.
AI förändrar efterfrågan
Samtidigt accelererar utvecklingen inom artificiell intelligens.
De stora språkmodellerna och AI-tjänsterna kräver enorma mängder beräkningskraft, vilket i sin tur ökar efterfrågan på både GPU:er och CPU:er.
Intel framhöll att AI inte bara handlar om de stora GPU-kluster som används för att träna de största modellerna. När AI flyttar ut i företag, datacenter och konsumentprodukter ökar behovet även av processorer för så kallad inferens, alltså när en färdig AI-modell används för att producera resultat.
”Efterfrågan ligger långt över vår kapacitet att tillverka.”
Intel arbetar därför med nya generationer av Xeon-processorer och med AI-acceleration direkt i processorkärnorna.
Samtidigt satsar företaget på nya GPU-produkter som ska kunna användas för AI utan att nödvändigtvis kräva den extrema energiförbrukning som förknippas med de största AI-systemen.
Budskapet är att AI-marknaden kommer att behöva fler typer av beräkningslösningar – inte bara de allra största och dyraste systemen.
Konkurrens och samarbete på samma gång
AI-utvecklingen skapar också en ovanlig situation där konkurrenter samtidigt kan vara kunder eller samarbetspartners.
Under presentationen nämndes bland andra Nvidia och stora teknikaktörer som potentiella kunder och samarbetspartner för Intels foundry-verksamhet.
Det illustrerar en förändring i halvledarindustrin. Företag kan konkurrera om produkter och marknader samtidigt som de är beroende av varandras produktionskapacitet.
Intel pekade också på investeringar och intresse från både amerikanska staten och privata aktörer som ett tecken på att halvledartillverkning blivit en strategisk fråga långt utanför själva chipindustrin.
Säkerhet blir nästa utmaning
När AI-agenter börjar utföra fler uppgifter på användarnas vägnar kommer dessutom nya säkerhetsproblem.
Det handlar enligt Intel inte bara om mjukvarusäkerhet. Säkerheten måste omfatta hela kedjan från själva halvledaren till hårdvara, system och programvara.
”Vi behöver komma samman som industri från halvledartillverkare till system- och mjukvaruleverantörer för att göra miljöerna så säkra som möjligt.”
Det är en logisk fortsättning på Intels argumentation: ju mer samhället blir beroende av AI, desto viktigare blir också infrastrukturen bakom AI.
Europas roll
I det perspektivet får Intels verksamhet i Europa en särskild betydelse. Företaget har en avancerad tillverkningsanläggning i Irland och beskriver Europa som en del av den geografiska spridningen av halvledarproduktionen.
För Intel handlar foundry-satsningen därför inte enbart om att hitta nya kunder. Den handlar också om att bygga en mer geografiskt diversifierad halvledarindustri.
Från mikroprocessorn på 1970-talet till dagens AI-chip är utvecklingen en berättelse om samma grundläggande sak: allt mer beräkningskraft på allt mindre yta.
Men medan mikroprocessorn en gång förändrade datorn, kan AI nu förändra hela efterfrågan på beräkningskapacitet.
Och då blir frågan om vem som kan tillverka chipen minst lika viktig som frågan om vem som kan utveckla den bästa AI-modellen.
Av Annika Guldroth
