De batterier som styrs av CheckWatt kommer bidra till att sänka elnätsavgifterna för elkunderna med 100 miljoner kronor redan denna vinter.
Genom att jämna ut belastningen och kapa effekttoppar kan batterier sänka kostnader för lokalnätägarna, minska behovet av nyinvesteringar och ge intäkter till batteriägare.
– Det som CheckWatt gör nu med uppkopplade batterier är att sänka kostnaderna för elnäten genom att kapa topparna i uttag från regionnäten. Störst potential för att sänka elnätsavgifterna finns troligen i att batterier minskar behovet av nyinvesteringar i ledningar, men det krävs bättre digitalisering av näten för att vi ska få mer koll på vad som finns och hur det används, säger Dan-Eric Archer, vd för CheckWatt.
Ett stort antal elnätägare i Sverige har under året höjt avgifterna som hushåll och företag betalar för sin anslutning. I elnätsavgiften ingår bland annat de kostnader som lokalnätsägaren betalar till det överliggande regionnätet för att få lov att ta ut elen.
I avgifterna som lokalnätet betalar till regionnätet ingår en som baseras på snittförbrukningen under den högst belastade timmen på året. En sorts effekttariff precis som många elabonnenter betalar till sitt lokalnät. Om det uttaget blir högre än abonnerad effekt så betalar nätägaren dessutom en extra avgift för överuttaget. Med hjälp av batterier kan både den ordinarie effekttariffen och eventuella avgifter för överuttag minska.
– Vi beräknar att det finns mer än 100 miljoner kronor att spara redan kommande vinter, bara genom de batterier som CheckWatts virtuella kraftverk hanterar. Den summan kommer öka i takt med den snabba utbyggnaden av batterilager och att vi snart ansluter ett stort antal värmepumpar, säger Dan-Eric Archer.
CheckWatt räknar med att ha 400–800 MW anslutna till sitt virtuella kraftverk Currently vid årets slut. Dessa batterier kan användas av nätbolagen för att jämna ut belastningen och undvika överuttag av effekt från det överliggande regionnätet.
En stark framväxt av fler batterilager kan också frigöra kapacitet för mer elproduktion och nya elanvändare. När topparna i effektuttag kan kapas eller användning flyttas till mindre belastade tider kan viss nätutbyggnad helt undvikas och kostnaderna för elanvändarna därmed minska markant.
Investeringsbehovet i det svenska elnätet beräknas av både Energiforsk och Sweco uppgå till uppåt 1 000 miljarder kronor till 2045. Enbart behoven i region- och lokalnäten fram till 2030 motsvarar omkring 20–25 öre/kWh, utslaget på all elanvändning.
– Att inte utnyttja möjligheterna med batterier för att minska kostnaderna är orimligt. Nuvarande reglering gynnar endast nätutbyggnad och inte effektivisering, vilket driver upp kostnaderna för konsumenterna. Den måste ändras för att i stället främja ett effektivt nyttjande av existerande och nya energiresurser, säger Dan-Eric Archer.
