Utsläppen av koldioxid från kalkbränning i Sverige har minskats med mer än 36 000 ton per år.
Det har skett genom ett samarbete mellan Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk vid Umeå universitet, Nordkalk AB och Energimyndigheten.
– Projektet fokuserar på att implementera biobränslen som alternativ till fossila bränslen i kalkugnar, vilket lyckats väldigt väl, säger Matias Eriksson, föreståndare för Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk och adjungerad universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.
Projektet ”Förnybara energibärare vid produktion av bränd kalk” syftar till att undersöka och visa på hur biobränslen kan införas som alternativ till fossila bränslen i kalkugnar. Målet är att minska de fossila koldioxidutsläppen vid produktion av bränd kalk genom att främja användning av förnybara energibärare, till exempel restprodukter från skogs- eller jordbruk, eller förädlade biobränslen.
– Projektmålet är att minska koldioxidutsläppen från icke-förnybara energibärare i Nordkalk AB:s produktion av bränd kalk med 46 procent, vilket motsvarar 71 000 ton koldioxid per år, säger Matias Eriksson.
För att nå dit har projektet satt upp två delmål, att implementera 100 procent förnybara energibärare vid Kalkproduktion Storugns AB:s (KPAB) kalkugn i Lärbro, samt att integrera 30 procent förnybara energibärare vid Nordkalk AB:s kalkugn i Köping.
– Nordkalk har nått anmärkningsvärda framgångar med att ersätta kol med biobränslen vid kalkugnen i Köping, säger Matias Eriksson. Vid ugnen i Köping, som producerar högkvalitativ kalk för stål- och massakunder, harman överskridit målet att 30 procent av bränslet skatt utgöras av biomassa och man arbetar nu för att nå 50 procent. Nu genomförs också försökskörningar med 100 procent flytande biobränsle vid KPAB på Gotland, ett bolag med Nordkalk som majoritetsägare. Dessa tester syftartill att utvärdera biobränslets lämplighet för kontinuerlig drift.
Förutom att ge praktiskt implementeringsstöd till Nordkalk och KPAB har forskare och doktorander vid Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk genomfört laboratoriestudier som undersöker utvalda biobränslen i simulerad industriell miljö.
– I dessa studier utvärderas biobränslenas inverkan på kalksten, bränd kalk och på eldfasta material under kontrollerade förhållanden, vilket ger detaljerad förståelse för de möjligheter och begränsningar som följer med bränslebyten, säger Markus Broström, professor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.
