Europa går in i en kritisk fas. Ett forskningsbaserat policydokument uppmanar nu EU:s ledare att sätta klimatet i centrum för långsiktig säkerhet och människors välbefinnande.
När geopolitiska spänningar sammanfaller med miljökriser krävs ett tydligt och modigt politiskt svar.
– Om vi inte tar itu med klimatinstabilitet och miljöförstöring nu, undergräver vi grunden för fred och välstånd, säger Doris Fuchs, huvudforskare vid Research Institute for Sustainability (RIFS) som står bakom policydokumentet med titeln Mainstreaming 1.5° Lifestyles: Building Sustained Security through Climate Action.
Policydokumentet bygger på aktuell forskning och medborgardialog från EU-projektet 1.5° Lifestyles, och visar att medborgarna i Europa är redo för djärva förändringar, om ländernas regeringar är villiga att leda vägen framåt.
Syftet med 1,5 Lifesyles-projektet har varit att identifiera hur konsumtionsmönster påverkar klimatet och i vilken utsträckning medborgare är villiga att förändra sitt beteende. För att i sin tur skapa förståelse för hur effektiva styrmedel kan utformas, samt identifiera strukturella hinder och samhälleliga drivkrafter för ohållbara livsstilar.
De politiska prioriteringarna just nu fokuserar på industriell konkurrenskraft, försvar och kortsiktiga ekonomiska vinster. Men att åsidosätta klimatmålen äventyrar Europas förmåga att förbli motståndskraftigt, välmående och demokratiskt i framtiden. Policydokumentet är tydligt: klimatåtgärder är ingen lyx. De är en förutsättning för varaktig säkerhet.
– Ekonomisk och militär säkerhet är naturligtvis delar av pusslet. Men n realistisk förståelse av säkerhet måste inkludera klimatresiliens, social rättvisa och förmågan att leva gott inom planetens gränser, säger Doris Fuchs.
Offentlig beredskap, politisk tvekan
Det råder en utbredd föreställning att människor motsätter sig livsstilsförändringar, men EU-projektet 1.5° Lifestyles vittnar om en annan bild: Medborgarna i studiens olika länder uttryckte ett starkt stöd för en ambitiös klimatpolitik – under förutsättning att den är rättvis och effektiv.
Många efterlyser politiska regleringar, av konsumtion med stor klimatpåverkan och som säkerställer rättvisa och fördelar ansvaret och fördelarna med omställningen på ett jämlikt sätt.
Frivilliga insatser är inte nog.
Policydokumentet presenterar ett antal nyckelresultat från forskningen och efterlyser politik som reglerar aktiviteter med höga utsläpp; som fossildrivna bilar, överdriven köttkonsumtion, icke-förnybara uppvärmningssystem, lyxutsläpp och korta eller frekventa flygresor – samtidigt som lågutsläppsalternativ blir det mest bekväma och prisvärda valet.
I april samlades över 500 forskare i Lund, Sverige, för att diskutera hur den nödvändiga hållbarhetsomställningen skulle kunna genomföras.
– Det var mycket uppmuntrande att se så många experter från hela Europa engagera sig intensivt och positivt i hur hållbara livsstilar kan få en folklig förankring, säger professor Tim Jackson världsledande forskare inom hållbar konsumtion och posttillväxtekonomi vid University of Surrey och huvudtalare vid mötet.
I sitt anförande lyfte han fram några av konferensens centrala diskussioner och betonade att en hållbar framtid är möjlig, och att den kommer med vinster både för människor och miljö, men den kommer inte utan uppoffringar.
Läs mer: Klimatriksdag 2025: Erkänn klimatkrisen som ett säkerhetshot. IT-hållbarhet
Centrala politiska rekommendationer
Policydokumentet lyfter fram sex åtgärder för omedelbart politiskt fokus i linje med forskningsresultaten:
- Integrera livsstilsförändringar i klimatpolitiken: Både nationella och EU-strategier bör rikta in sig på konsumtionsmönster med hög klimatpåverkan, utöver teknisk innovation.
- Gör ett hållbart liv till ett enkelt val: Regeringar måste investera i kollektiva system och infrastruktur som stöder vardagliga lågutsläppsalternativ, till exempel tillförlitlig och prisvärd kollektivtrafik, energieffektiva bostäder och hälsosamma livsmedelsmiljöer.
- Förankra politiken i rättvisa: Klimatreglering ska främja jämlikhet genom rättvis fördelning av omställningens bördor och fördelar, samt ge utrymme för aktivt deltagande i demokratiska processer.
- Visa politisk konsekvens och mod: Blandade signaler och urvattnade åtgärder undergräver förtroendet. Beslutsfattare måste förse med långsiktig tydlighet och ledarskap.
- Omdefiniera välbefinnande bortom BNP: Verklig framgång innebär förbättrad hälsa, gemenskap och jämlikhet – inte bara ekonomisk tillväxt.
- Säkerställ demokratisk legitimitet: Medborgarna vill vara delaktiga i omställningen. Inkluderande och transparenta beslutsprocesser kan bygga förtroende och motverka polarisering.
Policydokumentet och annat relaterat material från forskningen finns tillgängligt på:
https://sweden.onepointfivelifestyles.eu/resources/deliverables
Om forskningsprojektet EU 1,5 Lifestyles
EU 1,5°C Lifestyles drivs av nio universitet och forskningsinstitut i sju länder i Europa, under perioden 2021-2025, med finansiering av EU:s Horizon 2020-program. Deltagande forskningsinstitutioner är Lunds universitet och Internationella Miljöinstitutet, RIFS Helmholtz Centre for Sustainability Research, Leidens universitet, La Corunas universitet, Hot or Cool Institute, D-Mat, Green Liberty, GreenDependent institute, European Research Services.
EU 1,5°C Lifestyles har producerat flera pedagogiska, forskningsbaserade verktyg för att bidra till ökad kunskap kring klimat och konsumtion och ge råd kring hållbara konsumtionsvanor. Dessa inkluderar Klimatpusslet och handboken “En livsstil i linje med 1,5-gradersmålet.
En forskningsbaserad guide”. Forskningsresultaten kommer också att ligga till grund för en ny MOOC, ”1.5°C Lifestyles: Mainstreaming Everyday Sustainability”, som studenter kan ta del av från våren 2025 via Coursera och Lunds universitet.
Läs mer: Hållbara livsstilar nyckeln till 1,5-gradersmålet. IT-hållbarhet
