Livsmedelsavfall står för en betydande del av livsmedelskedjans klimatpåverkan i Sverige, visar en ny rapport från Naturvårdsverket.
Genom att minska livsmedelsavfallet från hushåll och industri kan resurserna användas bättre med mindre miljöpåverkan.
Kunskapen om klimat- och miljöpåverkan från vår konsumtion av livsmedel är relativt god, men det har hittills varit oklart hur stor påverkan livsmedelsavfall har i olika delar av livsmedelskedjan− och hur denna ska beräknas. För att bättre kunna prioritera mellan åtgärder för att minska livsmedelsavfallet har Naturvårdsverket låtit göra en studie.
En slutsats är att avfall står för en betydande del av livsmedelskedjans totala klimatpåverkan. Om allt livsmedelsavfall från butik, restaurang, inklusive storkök och hushåll räknas samman motsvarar klimatpåverkan cirka 1,47 miljoner ton koldioxidekvivalenter − eller 142 kilo koldioxidekvivalenter per person och år. Det utgör nära 10 procent av hela livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan.
Hushållen och industrin står tillsammans för den största delen av livsmedelsavfallet och kan båda bidra till att minska det, även om förutsättningarna skiljer sig åt.
− Det är viktigt att hushållen minskar sitt matsvinn, det vill säga allt som slängs och som hade kunnat ätas eller drickas. Livsmedelsindustrin har ett större handlingsutrymme och bättre förutsättningar att hitta alternativa avsättningsmöjligheter för restprodukter från produktionen, konstaterar Anita Lundström, handläggare på resurseffektivitetsenheten och projektledare för studien.
− Men det gäller att de har de rätta ekonomiska förutsättningarna. Det kan handla om allt från att ha råd att investera i anläggningen och tid att hantera restprodukter separat, till att säkerställa att det finns en marknad för produkterna, fortsätter hon.
Potentialen att minska klimat- och miljöpåverkan är störst för kött
Potentialen att minska klimat- och miljöpåverkan är störst för kött Studien visar att kött är det livsmedel vars avfall orsakar störst klimatpåverkan i samtliga led − trots att kött inte står för den största mängden avfall. I hushållen slängs tre gånger så mycket frukt och grönt som kött, ändå har köttavfall nästan fyra gånger så stor klimatpåverkan.
Det beror på att klimatpåverkan per kilo livsmedel är mycket högre för kött än för andra livsmedelskategorier, förklarar Anita Lundström.
−Data vi har visar hur olika typer av livsmedelsavfall påverkar miljön i förhållande till varandra även om det ännu inte går att exakt mäta hur stor klimat- och miljöpåverkan livsmedelsavfall har, säger hon.
Tittar på flera perspektiv
I rapporten har miljöpåverkan granskats utifrån flera perspektiv: övergödning av mark samt söt- och havsvatten, vattenanvändning och markanvändning.
Här framgår att köttet har störst miljöpåverkan när det gäller övergödning och markanvändning, medan hushållens livsmedelsavfall från frukt och grönt har störst påverkan på vattenanvändningen. Rapporten fokuserar specifikt på avfall och omfattar inte livsmedel som blir foder eller lämnas i fält, så kallade livsmedelförluster.
Studien har finansierats av Livsmedelsverket som en del i Livsmedelsverkets regeringsuppdrag Minskat matsvinn (2020 – 2025) i vilket Livsmedelsverket, tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket ska arbeta för minskat matsvinn.
Läs rapporten här: Rapport om livsmedelsavfallets miljöpåverkan
