Ny rapport: 52 procent drabbas av vattenläckage varje månad – miljoner finns att spara

Under 2023 steg vattenpriserna i Europa med mellan tre och åtta procent, och i vissa områden med över 20 procent. Prisutvecklingen är en direkt effekt av vattenbrist och åldrande infrastruktur. De flesta europeiska länder har gott om vatten idag, men EU:s prognoser visar att vattenbrist kan bli ett reellt problem framåt.  Av Smartvattens årliga rapport framgår att priset på vatten i  Sverige steg med 8 procent 2023 och att prognosen för 2024 är en ytterligare ökning på 10-15 procent. Under nästa decennium finns risk för vattenkris och fyrdubblade taxor.

Rapporten visar också att 52 procent av Smartvattens kunder med flerbostadshus har drabbats av läckage varje månad under 2023. För kommersiella fastigheter var motsvarande siffra en tredjedel, men samtidigt var storleken på läckagen 3,4 gånger större än i bostadshusen.

En tydlig slutsats är att läckagen kan kosta miljontals kronor extra för fastighetsägare varje år.

Uppgifterna i rapporten är hämtade från Smartvattens egen databas som omfattar 20 000 fastigheter och 200 000 lägenheter i 36 länder. Dessutom använder rapporten globala vattenpris- och resursdata som jämförelsematerial.

– Grunden för en effektiv vattenhantering är en konsekvent och tillförlitlig databas, säger Karl Jepsson, Chief Product & Development Officer på Smartvatten i ett pressmeddelande.

Åldrande infrastruktur, korrosion, felaktig installation och miljöfaktorer – exempelvis temperaturväxlingar och markrörelser som försvagar rör och rördelar över tid – är typiska orsaker till att läckage uppstår. Dessutom kan högt vattentryck och extremväder utsätta infrastrukturen för påfrestningar som den har svårt att klara av.

Goda skäl att förebygga läckage

De stigande vattenpriserna, extrema väderförhållanden, åldrande infrastruktur och nya EU-regler har gjort att det aldrig har varit viktigare att ha koll på vattenförbrukningen än nu.  Enligt Smartvattens analys skulle vattenanvändningen i hushållen kunna minska med upp till 30 procent om förbrukningen övervakades vilket kan innebära en betydande besparing i kronor och ören.  Framför allt skulle det bli enklare att tidigt upptäcka de kostsamma läckagen.

Ett läckage i en bostad kan göra att upp till 1,7 liter vatten går till spillo per minut, vilket på tolv dagar kan leda till en ökning av månadskostnaderna med mer än 15 procent. Och även om läckage inträffar mer sällan i kommersiella fastigheter än i flerbostadshus, har kommersiella fastigheter som nämnts en betydligt högre förlust, i genomsnitt 48 procent högre jämfört med det totala genomsnittet för alla olika fastigheters vattenförlust.

Redan idag kämpar konsumenter med stigande levnadskostnader och inflation. Att upptäcka och förebygga läckage skulle vara ett enkelt sätt att sänka sina kostnader.

Fastighetsägare och investerare bör vara medvetna om att tidig upptäckt av läckage kan förhindra skador på redan åldrad infrastruktur och egendom, vilket potentiellt kan spara dem miljontals kronor i återställningskostnader.

– Tyvärr kämpar många fastighetsägare med låg datakvalitet och olika mätsystem, vilket begränsar insikterna om vattenförbrukningen. De flesta vattenmätare avläses manuellt eller halvautomatiskt, ofta månadsvis, kvartalsvis eller årsvis, vilket leder till låg datavaliditet. Därför är intelligent, fjärravläsningsbar och vattenmätaroberoende förbrukningsövervakning avgörande, säger Karl Jepsson.

Även när det gäller energiförbrukning finns besparingspotential. Enligt Europeiska kommissionen står byggnader för cirka 40 procent av energiförbrukningen i EU. Att tillhandahålla vatten för daglig användning – från rengöring till uppvärmning och avfallshantering – är energiintensivt och förbrukar tolv procent av denna totala elproduktion.

Att ta itu med vattenanvändningen inom fastighetssektorn är också avgörande för att bekämpa vattenbrist, eftersom vatten spelar en viktig roll vid byggnation, renovering och fastighetsförvaltning – för att inte tala om den mängd vatten som dagligen förbrukas i hushållen.

Nya EU-regler tvingar fastighetsägare att tänka på vattenhanteringen

En annan faktor som ökar betydelsen av att förstå sig på vatten är ny lagstiftning. Under 2024 kommer två nya regelverk kopplade till hållbarhet att träda i kraft på den europeiska fastighetsmarknaden: EU-taxonomin och CSRD. På grund av dem tvingas nu fastighets- och vattenförsörjningssektorerna att agera på sin vattenförbrukning.

EU:s taxonomiförordning skapades för att främja hållbara ekonomiska aktiviteter genom att tillhandahålla ett standardiserat ramverk för klassificering. Fastighetsägare, särskilt de med större portföljer, kommer att ha stor nytta av EU:s taxonomi eftersom de kan fatta klokare beslut baserat på korrekt information om bland annat vattenanvändning.

Direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD) som trädde i kraft 1 juli tvingar ett stort antal företag att rapportera sina hållbarhetsaktiviteter. Bland de olika aspekterna av hållbarhet som redovisas är vattenhanteringen ett av de viktigaste områdena för att undvika onödiga CO2-utsläpp.

Båda dessa regelverk har ett brett spektrum av mätvärden för hela byggnader, varav flera rör vatten.