[Krönika]: Svenska företag tävlar om att leda AI-utvecklingen. Men entusiasmen ökar energikonsumtionen och hotar våra klimatmål. Lösningen stavas vattenkylning.
”Vi måste agera snabbt för att stävja de svenska datacentrens ökade energibehov”, skriver Lenovos Mike Creuzer.
Mike Creutzer, Lenovo
Användningen av generativ AI har ökat exponentiellt de senaste åren. Verktyg som ChatGPT och Copilot har blivit mycket populära bland svenskarna, både privat och professionellt. Företag och myndigheter har tagit fram regler och riktlinjer för hur AI-verktygen ska användas för att gynna de anställdas kompetensutveckling och stötta det dagliga arbetet.
Men ny teknik och de fördelar som kommer med den i all ära – vilka effekter har de stora satsningarna på klimatet och Sveriges förmåga att må sina klimatmål?
Många förbiser de miljökostnader som ligger bakom entusiasmen för generativ AI.
En AI-promt drar 10 gånger mer energi än en Google-sökning
En rapport från Goldman Sachs avslöjar att en enda ChatGPT-prompt använder 10 gånger mer energi än en Google-sökning. Svenska datacenters elförbrukning ökar varje år och enligt forskningsinstitutet Rise beräknas svenska datacenter använda 4,4–5,2 TWh energi under 2030.
Som jämförelse kan nämnas att skogsindustrin använder knappt 20 TWh per år. Globalt sett fördubblas den datorkraft som krävs för AI var 100:e dag, vilket gör AI och internettrafik till en större koldioxidutsläppare än flyg eller boskap.
Då etableringen av nya datacenter i Sverige fortsätter växa, samtidigt som användningen av AI ökar, går det inte längre att bortse från den effekt AI har på miljön.
Men att minska koldioxidavtrycket från datacenter handlar inte bara om att köpa ström från förnybara eller alternativa energikällor. Det handlar också om att skapa energieffektiva och cirkulära system inom själva datacentren.
Luftkylning är inte hållbart
Det sätt som dagens datacenter är utformade och drivs på har sina begränsningar. Generativ AI är starkt beroende av GPU:er, som är mer än tio gånger så strömkrävande som traditionella CPU:er på grund av sin högre transistordensitet.
Den nuvarande trenden med kostnadseffektiva konstruktioner där fler komponenter integreras i enskilda GPU:er, ökar den elektriska densiteten och därmed värmeutvecklingen. Utmaningen är att luftkylning, som har varit branschstandard i årtionden, inte längre klarar av den höga värmeutvecklingen i moderna datacenter.
Vattenkylning erbjuder å andra sidan en mycket mer effektiv lösning. Med sin förmåga att absorbera och transportera värme cirka 4 000 gånger mer effektivt än luft kan vattenkylning minska energianvändningen avsevärt, samtidigt som överskottsvärme kan återanvändas. Detta gör datacentren mer energieffektiva och sänker dessutom den totala energiförbrukningen i omgivande områden, då man kan återbruka värmen från datacentren.
Vattenkylning kan minska elförbrukning med 40 procent
Inom offentlig sektor har vattenkylda datacenter blivit allt vanligare, exempelvis inom utbildningssektorn. Två exempel är University of Birmingham och Pisas universitet som båda använder vattenkylda datacenter. Men i den privata sektorn har införandet gått mer långsamt. Riskbenägna branscher, exempelvis i finanssektorn, har varit väldigt aktsamma om sina befintliga datacenter och försiktiga med förändringar och effektiviseringar.
Fordonsindustrin och vissa finansinstitut har däremot börjat se fördelarna med vattenkylning – och det av goda skäl.
Vattenkylning kan minska energiförbrukningen med upp till 40 procent, vilket ger betydande besparingar i både elkostnader och koldioxidutsläpp. Med tanke på att kylningen står för upp till två tredjedelar av ett datacenters totala energiförbrukning kan den här förändringen få stor betydelse.
Slutligen tar vattenkylning itu med problemet med spillvärme, som är en av luftkylningens stora nackdelar. Överskottsvärmen kan återanvändas för fjärrvärme, uppvärmning av datacenter under vintern eller energiförsörjning till lokala simbassänger eller växthus. På så vis kan man också sänka energiförbrukningen i närliggande byggnader, vilket innebär att de hållbara fördelarna inte tillfaller endast datacentret, utan hela området som datacentret ligger i.
Det är dags att se klimatsanningen i vitögat
Energibehovet från generativ AI kommer att fortsätta öka. Därför är det absolut nödvändigt att den svenska datacenterbranschen inser behovet av att tänka om när det gäller kylning. Även om vattenkylning ännu inte är ett lagkrav, bör det vara ett brådskande och strategiskt val för alla datacenter som vill anpassa sig till Sveriges klimatmål.
Utan denna förändring riskerar Sverige att hamna på efterkälken med att nå sina klimatmål för 2030. Det är dags att prioritera energieffektivitet, anamma vattenkylning och se till att våra digitala framsteg inte sker på bekostnad av vår miljö.
