Krisen som aldrig fanns? Den officiella arbetslöshetssiffran i Sverige bygger på Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU).
I somras steg arbetslösheten krisartat, men siffrorna visade sig senare påverkade av kvalitetsbrister.
EFN Ekonomikanalen reder ut hur undersökningen går till och vad som gick fel.
Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar varje månad statistik över arbetslösheten i Sverige. Under sommaren 2019 steg arbetslösheten krisartat vilket fick flera experter att klia sig i huvudet. I september framkom sedan att kvalitetsbrister i datainsamlingen från en underleverantör har upptäckts av SCB. De har nu gjort ett omfattande revideringsarbete bland annat till följd av att siffrorna avvek från Arbetsförmedlingens statistik.
”Det omfattar väldigt många personer och det är en jätteapparat att få till det här”, säger John Kling, enhetschef för AKU på SCB.
Makroekonomen Johan Löf från Handelsbanken insåg tidigt att de chockerande siffrorna från sensommaren 2019 inte stämde.
”Antingen var något fel eller så stod vi mitt i en kris”, säger Löf. ”Om man lyfte på locket till skattkistan av olika statistikslag kunde man märka att de visade inte samma sak.”
Tillsammans med Kling och Löf reder EFN:s reporter och redaktör Albin Kjellberg ut hur AKU fungerar och varför det är så viktigt.
Se hela inslaget här (7:21 min, nytt fönster)
