Cirkulär ekonomi är en viktig del i omställningen mot en hållbar resursanvändning inom planetens gränser.
Eftersom många av dagens material- och produktströmmar är globala finns stora utmaningar, men också enorm potential.
En ny rapport, finansierad via innovationsprogrammet RE:Source, pekar ut vad vi behöver göra för att sänka trösklarna och släppa loss den kraft som en hållbar global cirkulär ekonomi skulle kunna utgöra.
Vad krävs för att få till en internationell transformation mot cirkulär ekonomi? Afry har på uppdrag av RE:Source kartlagt hinder och möjligheter för att få till cirkulära flöden av produkter och material på dagens globala marknad. Men den globala marknaden är enorm, så frågan är hur man begränsar arbetet och ändå gör det relevant?
-Vi har tittat på de länder där Sverige har stor import och export och följt de värdekedjorna. Initialt ville vi följa ett antal företag och dess internationella cirkulära värdekedjor att ha som exempel. Men det visade sig ganska snabbt att det fanns färre internationella cirkulära flöden än vi hade väntat oss, säger Anna-Karin Jönbrink, hållbarhetsexpert på Afry, som lett den grupp som tagit fram rapporten.
Elin Larsson, programchef RE:Source
Har ni sett någon trend vad gäller de länder Sverige främst handlar med?
-Ja, i många av de länder där Sverige har stor import och export ser vi en tydlig utveckling mot cirkulär ekonomi. Det sker dock på olika sätt och med olika hastighet.
Exempelvis är initiativen i Kina kraftfulla just nu. Vi har också sett att länder som Nederländerna har tydliga och konkreta mål och planer medan exempelvis Tyskland har mer övergripande planer och färre bindande åtgärder.
Cirkulär ekonomi nämns ofta som lösningen på hela resursfrågan. Men är det verkligen så?
-Nej. Man måste ta helhetsperspektivet och hållbarhetsperspektivet när man bedömer om den cirkulära modellen är mest effektiv eller inte. Dessutom är många cirklar stora idag, värdekedjorna är globala och det blir inte alltid det mest effektiva eller hållbara. Vissa cirklar skulle absolut kunna vara mer lokala, regionala eller nationella. ”Det viktigaste är inte att få cirkulära lösningar, utan hållbara lösningar! Oftast bidrar cirkulära lösningar till ökad hållbarhet.”
Ni har listat rekommendationer på sju olika teman. Vilka ser ni som de allra största hindren för att få till en mer cirkulär och hållbar ekonomi som det är idag?
-Det hinder som ligger i topp, är lönsamhet. Otydliga och ibland motstridiga regler och mycket administrativt krångel hindrar lönsamhet för många cirkulära affärsmöjligheter. När vi exempelvis pratar om återvinning av material är värdeförlusterna ofta stora. Med små marginaler blir det svårt att motivera stora administrativa kostnader för att få till återvinningen. Liknande utmaningar finns när man vill cirkulera hela produkter och/eller komponenter. Att harmonisera och anpassa regelverket är därför väldigt viktigt för att stärka lönsamheten.
Vilka ska inte missa att läsa er rapport och era rekommendationer?
-Vi tror att den kan vara till stor nytta för såväl politiker som för alla de företag och organisationer som vill ligga i framkant i övergången till en cirkulär ekonomi.
Kartläggningen är en viktig del i arbetet med att ta fram kunskap och underlag för framtida insatser på området resurseffektivitet. Innovationsprogrammet RE:Source har som uppdrag att stötta näringsliv och samhälle mot en materialanvändning inom planetens gränser och rapporten kan bli ett stöd i det fortsatta arbetet, inte minst för beslutsfattare.
– Allt hänger ihop och ska vi kunna realisera den enorma cirkulära potential som finns globalt så krävs samverkan, samsyn och ett system av lagar och regler som hänger ihop. Där är vi inte idag och ska vi komma dit krävs konkreta initiativ. Här ser vi att Sverige kan spela en viktig roll och rekommendationerna i rapporten pekar ut en tydlig prioriteringslista, säger Elin Larsson, programchef för RE:Source.
