I dag samlas världens mäktiga inom politik och näringsliv i Davos för Världsekonomiskt forum 2023.
En av de största utmaningarna de har att hantera är den stigande ojämlikheten.
För att bromsa den oroande utvecklingen uppmanar Oxfam – i rapporten Survival of the Richest – regeringar och internationella institutioner att införa en förmögenhetsskatt för de allra rikaste.
För första gången på 25 år ökar den extrema fattigdomen i världen. Samtidigt har två tredjedelar av all ny förmögenhet som genererats sedan 2020 tillfallit den allra rikaste procenten i världen. Det är dubbelt så mycket som resterande 99 % av jordens befolkning fick dela på under samma period. Dessutom drabbar ojämlikheten allt fler – 1,7 miljarder löntagare lever i länder där inflationen just nu stiger snabbare än deras löner. Ojämlikheten skenar även i Sverige. Här äger bara fem personer mer än fem miljoner svenskar tillsammans.
– Världens förmögenheter, makt och inflytande är extremt ojämlikt fördelade. Framför allt finns det oerhört många som nästan inte har några tillgångar alls och några få individer äger mer än en majoritet av världens befolkning. 820 miljoner människor – ungefär en av tio – går hungriga. Samtidigt stiger dollarmiljardärernas förmögenheter med över 2,7 miljarder dollar om dagen, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare på Oxfam Sverige.
De senaste åren har präglats av pandemi, klimatkris, Rysslands invasion av Ukraina, ökande mat- och energipriser och som en konsekvens av detta – en kraftigt stigande inflation. Parallellt med detta har ojämlikheten ökat. I Sverige, där lågkonjunkturen förväntas fortsätta i några år, rapporterar Sveriges Stadsmissioner om att nya och större grupper syns vid matbankerna när pengarna tagit slut i mitten av månaden.
Ojämlikhet står i vägen för att människor ska kunna få sina rättigheter tillgodosedda. Den låser fast människor i fattigdom och skapar otrygga, polariserade samhällen där missnöje gror. Oxfam och flera andra aktörer vill se en omfördelning av ekonomiska resurser och ökade investeringar i till exempel innovation, forskning, vård, omsorg och skola. Genom ökade skatteintäkter skulle regeringar världen över kunna ta viktiga steg för att bekämpa ojämlikheten.
De senaste decennierna har skattesatserna minskat för de allra rikaste och för företag. I stället har skattebördan för de med minst resurser ökat. Det beror på att regeringar försökt kompensera minskade skatteintäkter från rika individer och företag med regressiva skatter, såsom moms på varor och tjänster. Den typen av skatter sätter ett högre skattetryck på fattiga människor än på rika.
Oxfam uppmanar regeringar och institutionella institutioner att agera nu
Oxfam uppmanar därför regeringar och internationella institutioner att genomföra en permanent skatteökning för den allra rikaste procenten. Dessutom vill Oxfam se en engångsskatt på större förmögenheter och en tillfällig skatt på extraordinära vinster för företag. Regeringar bör också agera för att stoppa stora företags och rika individers omfattande skatteflykt och avancerade skatteplanering. I Sverige vill Oxfam att regeringen kartlägger och utreder ojämlikheten och dess konsekvenser. Oxfam menar också att Sverige bör ge ett generöst bistånd, minst en procent av BNI och utöver det bör klimatfinansieringen till länder med utbredd fattigdom och särskilt utsatthet öka.
– Vi lever i en värld som nu präglas av polarisering och ojämlikhet. Det mänskliga lidandet är enormt. Men ojämlikhet är ingen naturlag. Det är ett resultat av politiskt agerande och vi kan och måste välja att försöka sätta stopp för den ökande ojämlikheten. Det finns ingen enskild åtgärd som är hela lösningen, men skattepolitiken är avgörande för att minska ojämlikheten. Därför uppmanar vi nu regeringar att öka skatten för de allra rikaste och säkerställa ett stopp för skatteflykt, säger Suzanne Standfast.
