Nexans har öppnat en ny kabelfabrik i Grimsås. Vid invigningen hölls ett panelsamtal med nyckelpersoner i branschen om elektrifiering, hållbarhet och framtidens elnät.
Deltagarna var eniga: produktionskapaciteten finns, men överföringskapaciteten brister.
Elektrifieringen ökar kraven på elbranschens aktörer. Men flaskhalsarna i elsystemet sitter inte i produktionen – utan i näten. Behovet av kapacitet har överträffat investeringstakten, vilket har försenat både elektrifieringen och den gröna omställningen. Det var en av slutsatserna vid det panelsamtal som anordnades av el-kabeltillverkaren Nexans i samband med invigningen av den nya fabriken i Grimsås.
Samtalet modererades av Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers och deltagarna representerade olika delar av energivärdekedjan: Fridolf Eskilsson, vd för Jönköping Energi, Cecilia Andersson, Hållbarhetsstrateg på Öresundskraft, Mats Ählberg på Sveriges Elkraftsentreprenörer samt Nexans egen vd Lars Josefsson.
Lars Josefsson inledde med att slå fast att Nexans nya fabrik i Grimsås är dimensionerad för att klara av det höga trycket.
”Vi kör redan 24/7. Maskinerna kan inte stanna. För att vi ska kunna möta elektrifieringsbehovet måste vi ha långsiktighet – det tog tre år att bygga den här anläggningen, och två år att övertyga min chef om investeringen”.
Han betonade också hållbarhetsperspektivet – och vikten av att kunder efterfrågar hållbara lösningar.
”Initialt är våra nya tekniker inte dyrare. Och på sikt ger de både lägre klimatpåverkan och kostnadseffektivitet. Men då måste också kunden ha höga ambitioner”.
Hållbarhet som konkurrensfördel
Cecilia Andersson, från Öresundskraft berättade att hållbarhetskalkyler har blivit en naturlig del av projekteringsfasen och att det nu går att räkna på klimatvinster.
”Tidigare har vi haft höga hållbarhetsmål, men inte kunnat räkna på dem. Nu gör vi dubbla kalkyler – en för klimatpåverkan och en för kostnad – och våra projektörer kan fatta bättre beslut lokalt. Det är ett stort steg framåt”, sade hon.
Både Cecilia Andersson och Mats Ählberg slog ett slag för nya tekniker och verktyg, som EBR:s kommande miljökalkyl.
”Den blir ett fantastiskt bra verktyg för oss i branschen – och gör det möjligt att väga in klimatnytta i styrelsebeslut”, sa Cecilia Andersson.
Mats Ählberg pekade på att elnätsbranschen ofta släpar efter i produktivitet, men sade sig hysa hopp om att digitalisering och AI ska kunna underlätta jobbet för montörerna och även minska administrationen. Han efterlyste också mer standardiserade ”plug-and play”- lösningar för elnätsinstallatörer.
Lars Josefsson instämde.
”Installatörerna ska jobba med el – andra kan ta grävjobbet. Vi måste tänka mer som en industrin och utveckla plug-and-play-lösningar även för elnät.”
Krisberedskap, standardisering och framtidens nät
Ett annat viktigt spår i samtalet gällde krisberedskap och sårbarhet i elnäten. Transformatorstationer har blivit flaskhalsar – och bristen på standardiserade lösningar förlänger leveranstiderna.
”Vi ser i Ukraina hur viktigt det är med standardiserade komponenter – annars går det inte att ersätta dem snabbt. Där har vi mycket att göra i Sverige också”, sa Tomas Kåberger.
Fridolf Eskilsson, vd för Jönköping Energi, betonade vikten av redundans och samordning:
”Vi måste utveckla vår förmåga i branschen. Idag finns egentligen ingen tydlig aktör som leder arbetet. Här krävs både styrning och samverkan”.
Cecilia Andersson betonade att ett robust nät är mer än teknik.
”Ett stabilt elnät är en av våra viktigaste hållbarhetsfrågor. Motsatsen – när elen inte fungerar – slår mot sjukvård, omsorg och samhällskritiska funktioner”.
Kompetensförsörjning och produktionskapacitet
Tomas Kåberger, Lars Josefsson, Mats Ählberg, Cecilia Andersson och Fridolf Eskilsson talar elektrifiering hos Nexans.
Mats Ählberg, som representerade elentreprenörerna, underströk vikten av att säkra rätt kompetens inför den stundande elektrifieringen. Med en fördubblad elanvändning kommer antalet montörer, som redan är en bristvara, behöva fördubblas, spådde han.
Han pekade på vikten av att företag utvecklar lärlingsutbildningar för att snabbare möta efterfrågan.
Fridolf Eskilsson, vd, för Jönköping Energi, betonade å sin sida vikten av snabbare tillståndsprocesser och nationell samordning. Han konstaterade att det behövs vägas in fler hänsyn i tillståndsprövningen – inte bara lokala och regionala, utan också globala – som klimatfrågan.
Han poängterade också att industrins investeringar bromsas av en osäker konjunktur och att det därför gäller att visa på möjligheter och skapa trygghet i regelverken.
Flexibilitet – en nyckel till hållbar elektrifiering
Ett genomgående tema var behovet av flexibilitet – i såväl teknik som affärsmodeller. Flera talare pekade på att vi behöver börja använda elnäten smartare – inte bara bygga mer.
”Det finns stor potential att hantera trånga sektioner genom smart styrning, kundavtal och batterilösningar”, sa Fridolf Eskilsson.
Cecilia Andersson höll med:
”Flexibilitet kan ibland ersätta behovet av att bygga ut nätet – det minskar både klimatpåverkan och kostnader”.
Moderatorn Tomas Kåberger summerade det tydligt:
”Även om Lars kablar har låg klimatpåverkan, så är det ännu bättre om man inte behöver köpa dem alls. Att använda näten smart är billigare och bättre för klimatet”.
Slutsatser: framtidens elnät kräver gemensamt ansvar
Panelen avslutades med korta slutsatser från varje deltagare. Alla lyfte samverkan, långsiktighet och vikten av att hålla ihop värdekedjan.
- ”Det här elektrifieringsprojektet kan vi inte göra var för sig – vi måste göra det tillsammans. Och tåget går nu, även internationellt”, Lars Josefsson
- ”Vi måste ge varandra förtroende och spela varandra bra. Ingen aktör kan lösa elektrifieringen ensam”, Cecilia Andersson
- ”Energieffektivisering är en nyckelfråga som också vi i elnätsbranschen behöver bidra till”, Mats Ählberg
- ”Vi i Sverige företräder våra egna framtida intressen – det här är inte bara ett teknikskifte, det är ett ansvar för vårt kommande bärkraft”, Fridolf Eskilsson
