Ett nytt forskningsprojekt ska bana väg för kalhyggesfritt skogsbruk, där träd avverkas selektivt för att bevara den biologisk mångfalden.
Genom att utveckla verktyg, scenarier och affärsmodeller hoppas forskarna kunna bidra till minskad miljöpåverkan och hållbara ekonomiska lösningar för skogsägare.
Skogar dominerar det svenska landskapet och de är viktiga för att bevara biologisk mångfald, motverka klimatförändringar och vara en plats för rekreation. Dessutom är skogen en viktig råvara och ekonomisk resurs. För närvarande används så kallat trakthyggesbruk i 80 procent av de brukade skogarna i Sverige, vilket innebär att de flesta träden fälls samtidigt. Det ger stordriftsfördelar, men är negativt för miljön.
– Den typen av skogsbruk bidrar till flera miljöproblem, som höga halter av koldioxidutsläpp, minskad biologisk mångfald och att jorden förlorar värdefulla näringsämnen. Det gör också att skogen blir mer sårbar för extremväder och skadedjursangrepp, säger Johan M Sanne, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
En alternativ metod är kalhyggesfritt skogsbruk, där träden avverkas mer selektivt. Kalhyggesfritt skogsbruk möjliggör naturlig återväxt och minskar koldioxidutsläpp efter avverkning. Det ger också andra miljönyttor, bland annat att skogen fungerar som kolsänka eftersom den tar upp mer växthusgaser än den släpper ut.
I ett nytt projekt som finansieras av Formas ska forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet ta fram verktyg och en färdplan för att öka inslagen av kalhyggesfritt skogsbruk.
– I ett kalhyggesfritt skogsbruk gynnas andra ekosystemtjänster jämfört med trakthyggesbruk. Det gäller biologisk mångfald, kolinlagring och inte minst kulturella ekosystemtjänster som turism och rekreation. Sannolikt är kalhyggesfria skogar även mer motståndskraftiga mot skadeinsekter och extremväder, säger Mikael Malmaeus, forskare på IVL.
Kräver nya affärsmodeller och ekonomiska incitament
Ekonomiskt sett kan kalhyggesfritt skogsbruk vara lönsamt, särskilt för små skogsägare som får en jämnare ström av inkomster och utgifter och för olika partner i värdekedjan som får bättre betalt för sina produkter. Det visar bland annat erfarenheter från Tyskland. Trots det är den nuvarande skogspolitiken i Sverige inriktad på trakthyggesbruket, med stordriftsfördelar och hög lönsamhet för trä- och pappersindustrin.
– För att öka andelen kalhyggesfritt skogsbruk behövs nya affärsmodeller, ekonomiska incitament och marknader, säger Johan M Sanne.
I det aktuella projektet ska forskarna skapa ett scenario, en färdplan och verktyg för hur kalhyggesfritt skogsbruk ska utformas och sedan testas i samarbete med intressenter som skogsägare, timmerförsäljare och företag inom pappersmassaindustrin och byggföretag.
En viktig del är också att beräkna vilka positiva miljöeffekter det kalhyggesfria skogsbruket kan ha, till exempel i form av kolinlagring, biologisk mångfald och arbetstillfällen, och se hur detta bidrar till de globala hållbarhetsmålen.
Den tvärvetenskapliga forskningsstudien pågår i två år och utförs i samarbete med Södra Skogsägarna, Svenska kyrkan och GS-facket för skogs- och träbranschen. Det finansieras genom Formas nationella forskningsprogram
IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende, icke-vinstdrivande miljöforskningsinstitut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.
