Vi är mer än fyra månader in i EU:s framtidskonferens – initiativet med syfte att skapa en demokratisk process och en öppen och inkluderande debatt om viktiga prioriteringar och utmaningar.
Det finns givetvis många utmaningar som behöver hanteras av och inom EU, men bara en som faktiskt är avgörande för framtiden – miljö- och klimatutmaningen.
För att nå de uppsatta målsättningarna inom EU:s gröna giv är det nödvändigt att skapa en cirkulär ekonomi, och det kan bara göras genom att såväl politiken och offentlig sektor som industrin och Europas befolkning samarbetar. Men det behöver drivas på av politiken i form av nya incitament, standarder och regelverk samt innovationsstöd, utöver att äga visionen. För att driva på innovation krävs även teknikneutralitet – det finns exempelvis ingen universallösning på det tekniska planet när det kommer till återvinning eller användning av cirkulära råvaror.
Idag vill vi uppmärksamma offentlig upphandling som en hävstång mot att driva en cirkulär ekonomi. Offentlig upphandling är ett område där myndigheter har stor möjlighet att påverka och förändra, samtidigt som det kan ha betydande positiv inverkan på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi.
Offentliga upphandlingar i Sverige omsätter över 70 miljarder euro varje år, samma siffra för EU:s offentliga marknad är 2000 miljarder euro – 14 procent av EU:s totala BNP. Men hälften av alla upphandlingar använder fortfarande lägsta pris som krav på de produkter och tjänster som upphandlas utan att inkludera hållbarhet och cirkularitet.
För fyra år sedan släppte Europeiska kommissionen broschyren Public Procurement for a Circular Economy med vägledning för att integrera principer för cirkulär ekonomi i offentlig upphandling. Och en ny rapport från Nordiska ministerrådet visar att hållbara upphandlingar kan vara ett högst effektivt verktyg för att uppnå de globala målen.
Genom att inkludera hållbarhet vid upphandlingar och efterfrågar hållbara produktalternativ, så kommer marknaden i större utsträckning kunna erbjuda produkter baserat på förnybara och cirkulära råvaror.
Här är det givetvis viktigt att, precis som Upphandlingsmyndigheten påtalar, den offentliga sektorn inleder ett tätt och långsiktigt samarbete med leverantörsmarknaden för att säkerställa att uppsatta regler kan följas.
Sveriges regering presenterade nyligen en budgetsatsning som inkluderar ökat stöd till att använda offentliga inköp för att styra mot miljö- och klimatmål, bland annat genom att stimulera ledningarna i upphandlande organisationer att upphandla mer cirkulärt. Liknande satsningar behövs även på EU-nivå.
Upphandling i näringslivet
Fokus på hållbarhet i upphandlingar behövs också mellan aktörerna i industrierna, så att även näringslivet är med i omställningen. Det finns redan flera exempel på initiativ där företag går samman för att öka kraven på hållbarhet och cirkularitet hos leverantörer och partners.
Ett sådant initiativ existerar inom kemiindustrin. Together for Sustainability (TfS) är ett initiativ skapat av sex av industrins största aktörer med syfte att tillsammans skapa en global hållbarhetspraxis för leveranskedjorna i kemiindustrin. TfS har idag cirka 30 medlemsföretag, varav BASF är ett, som delar granskningar och bedömningar av kemiföretag och leverantörer. De leverantörer som inte lever upp till hållbarhetskraven får hjälp av medlemsföretagen att utveckla nödvändiga rutiner och processer.
För att övergå till en cirkulär ekonomi behöver vi cirkulära leveranskedjor. Myndigheter och den offentliga sektorn har stora möjligheter att genom cirkulära upphandlingar driva på övergången från linjärt till cirkulärt. EU:s framtidskonferens pågår fram till maj nästa år, förhoppningsvis ligger fokus fram till dess på att implementera konkreta åtgärder och förändringar som ger förutsättningar för EU att snabbare och mer effektivt skapa en cirkulär ekonomi, och där kan cirkulära upphandlingar fungera som en hävstång.
//
Saori Dubourg är medlem i BASF:s Board of Executive Directors, ansvarig för flera av BASF: s globala verksamheter samt BASF Corporate Sustainability Board. Hon är även en av medlemmarna i det tyska rådet för hållbar utveckling, som rådgör den tyska regeringen om genomförandet av landets hållbarhetsstrategi.
Mark Meier, vd för BASF Nordic/Baltic är ansvarig för verksamheten i de skandinaviska och baltiska länderna sedan 2016. Mark Meier har varit verksam i BASF i över 20 år i olika roller. Mark Meier är ledamot i flera styrelser, däribland svenska IKEM och kemikommittén vid danska industriförbundet.
