STORA KRAV PÅ FÖRETAGENS RAPPORTERINGEN RÖRANDE EU-TAXONOMIN
Hem Hållbar Ekonomi STORA KRAV PÅ FÖRETAGENS RAPPORTERINGEN RÖRANDE EU-TAXONOMIN

STORA KRAV PÅ FÖRETAGENS RAPPORTERINGEN RÖRANDE EU-TAXONOMIN

Publicerat av: Redaktionen

Om knappt ett år är det dags att börja rapportera rörande EU-Taxonomin på en detaljerad nivå om hållbarhetsarbete.

Det är innebörden av en EU-förordning. Likheterna med införandet av GDPR är flera, vad gäller det arbete som behövs för efterlevnad. Men det finns också skillnader jämfört med GDPR. Det berättar Hanne Hed på CGI.

STORA KRAV PÅ FÖRETAGENS RAPPORTERINGEN RÖRANDE EU-TAXONOMIN

Hanne Hed på CGI.

EUs gröna taxonomiförordning, eller EU-taxonomin som den ofta kallas, är en beskrivning av hur företag ska rapportera om arbete för en hållbar miljö. Syftet med taxonomin är att initiera och uppmuntra till en kapitalförflyttning mot hållbara investeringar.  Det handlar inte om att jaga miljöbovar, utan om att inventera hållbara produkter, lösningar och arbetssätt. Vad som är hållbart beskrivs för olika branscher i taxonomin.

Till att börja med hade nog det här initiativet varit enklare att förstå om det benämndes EUs gröna klassificering, för det är vad det handlar om. Hur som helst träder förordningen i kraft fullt ut 1 januari 2023. Till att börja med är det extra ”skitiga” branscher, som transport, energi och bygg, som omfattas. Kriteriet är mängden koldioxidutsläpp. På sikt ska förordningen gälla för alla branscher.

Handlar om rapportering

Taxonomin påverkar företag och organisationer genom att den tvingar dem att rapportera på ett detaljerat sätt om hållbarhetsarbete, enkelt uttryckt vilka hållbara faktorer de uppfyller. Det finns en hel radda oklarheter och potentiell kritik mot EU-taxonomin. Men låt oss först lyfta fram det positiva med den:

– Det är otroligt positivt att vi får ett gemensamt språk och regelverk för hållbarhet i EU, säger Hanne Hed, konsult och rådgivare inom bank- och finanssektorn på konsultföretaget CGI.

Hanne Hed beskriver det arbete som krävs för att uppfylla kraven i taxonomin som omfattande:

– Företagen borde redan ha börjat med att skapa processer och lösningar för att uppfylla kraven i taxonomin. Jag tror inte alla kommer att vara redo, men än är det inte för sent att ta tag i det som behöver göras. En stor utmaning är att få tillgång till de data som behövs, säger hon.

Lite som GDPR

Hanne Hed brukar inleda beskrivningar av taxonomin genom att jämföra med införandet av GDPR för några år sedan. Men hon är väl medveten om att jämförelsen haltar i flera avseenden. Att det inte finns något vite kopplat till bristande uppfyllelse av kraven i taxonomin är kanske den största skillnaden. Det var just hotet om kostsamma viten som satte eld i baken på företag att införa rutiner för GDPR.

En stor likhet mellan taxonomin och GDPR är att det kommer att krävas insatser på företagen. En möjlig stor brist i taxonomiförordningen är att den tillåter att uppskattade värden anges i rapporteringen. Det gör att chansen att den får en effekt minskar.

– För att taxonomin ska uppnå sin tänkta effekt krävs det att bolag redovisar faktiska data och inte uppskattningar. På sikt kan det leda till att företag inte längre kan fuska, greenwasha, om hållbarhetsarbete, säger Hanne Hed.

En annan möjlig brist i Sverige är att det har rått oklarhet kring vilken tillsynsmyndighet som ska bevaka efterlevnaden av taxonomiförordningen. Vad det verkar i skrivande stund blir det Finansinspektionen som blir tillsynsmyndighet, trots protester från myndighetens sida i ett inledande skede.

Att det saknas vägledning i förordningen för det arbete som behöver utföras är ytterligare en brist. Man får anta att det öppnar möjligheter för konsultföretag, som CGI, att bidra med stöd.

Alla nivåer påverkas

Att uppfylla kraven i taxonomiförordningen leder till förändringar av affärsmodeller, processer, systemstöd och kompetenskrav. För att inte tala om den helhetsbild som inte minst företagsledningar behöver skaffa sig. Men det är förändringar som inte går att stoppa i en era då konsumenter på allvar börjar ställa krav på att företag arbetar med hållbarhet.

Hanne Hed beskriver de krav som ställs på ett övergripande sätt:

– Organisationer behöver bli mer flexibla och se över sina samarbeten. Rätt kompetens behövs på rätt plats, och en nyfikenhet och vilja att hänga med i utvecklingen underlättar, säger hon.

Avslutningsvis är Hanne Hed hoppfull vad gäller taxonomiförordningen:

– Många, som jag, har ett personligt intresse av det här, för miljöns skull. För mig handlar det om att nå ut med information. Sedan hoppas jag att taxonomiförordningen får en effekt.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information>>